 Subjects -> LABOR UNIONS (Total: 27 journals)
|
|
|
- Lägg ut! Lägg ut!
Authors: Rasmus Ahlstrand
Abstract: Svensk byggindustri genomgår en strukturomvandling och stora delar av produktionen läggs idag ut på entreprenad till svenska och utländska företag i strävan efter organisatorisk flexibilitet. Genom etnografiska observationer och intervjuer från byggarbetsplatser analyserar jag hur arbetet organiseras inom två företag och hur de resonerar i sin användning av underentreprenörer. Med utgångspunkt i organisationsteori visar jag hur nya former av arbetsorganisation och informella bemanningsstrategier såsom maskerad bemanning möjliggörs genom användandet av underentreprenörer och systemet med utstationering. Analysen visar dessutom hur maskerad bemanning bör förstås som både avsiktliga och oavsiktligt framväxande strategier.
PubDate: 2024-04-24
DOI: 10.58236/aa.25554
Issue No: Vol. 30, No. 1 (2024)
- Introduktion
Authors: Gunnar Gillberg, Lars Ivarsson , Kristina Palm , Anna Peixoto
Pages: 4 - 5
PubDate: 2024-04-11
DOI: 10.58236/aa.26240
Issue No: Vol. 30, No. 1 (2024)
- Annektering og identitetsforsterkning. En casestudie om
internasjonalisering av höyere utdanning.
Authors: Lennart Svensson
PubDate: 2024-03-25
DOI: 10.58236/aa.25983
Issue No: Vol. 29, No. 3-4 (2024)
- Participation. Vad När Hur
Authors: Roland Kardefors
PubDate: 2024-03-25
DOI: 10.58236/aa.25982
Issue No: Vol. 29, No. 3-4 (2024)
- Historik över arbetsgivares kontroll av arbetstiden
Authors: Jan Ch Karlsson
PubDate: 2024-03-25
DOI: 10.58236/aa.25785
Issue No: Vol. 29, No. 3-4 (2024)
- Parternas omställningsorganisationer i det nya
arbetsmarknadspolitiska landskapet
Authors: Elin Ennerberg, Jayeon Lee
Abstract: Genom reformeringen av arbetsrätten som trädde i kraft under 2022 har reglerna vid uppsägning blivit mer flexibla. Samtidigt stärktes individers möjligheter för att få omställningsstöd och kompetensutveckling via parternas förnyade omställningsavtal och omställningsorganisationer, samt genom det nya statliga omställningsstudiestödet. Omställningsorganisationerna har därmed fått ett utökat uppdrag inom arbetsmarknadspolitiken och deras roll har blivit synligare och mer institutionaliserad. Trots det finns det knappa kunskaper om vilka organisatoriska förutsättningar och konkreta arbetssätt de utgår ifrån. Genom en dokumentanalys kartlägger vi hur omställningsorganisationerna är organiserade och vilka typer av privata aktörer som anlitas av dem.
PubDate: 2024-03-04
DOI: 10.58236/aa.25272
Issue No: Vol. 29, No. 3-4 (2024)
- Arbetsförhållanden och välbefinnande i arbetet inom de
nordiska försvarsmakterna
Authors: Johan Österberg, Leif W Rydstedt
First page: 25
Abstract: Syftet med denna survey-studie med tvärsnitts-design var att belysa hur arbetskrav, stöd och resurser, samt konflikter mellan arbete – övrigt liv relaterade till välbefinnande i arbetet för nordiska miliärer. Undersökningsgruppen bestod av 3308 nordiska militärer, (ålder m=42; 91% män/ 9% kvinnor). För den statistiska analysen användes hierarkisk multipel regressionsanalys Efter kontroll för demografiska bakgrundsfaktorer introducerades arbetsinnehållet, där upplevt höga arbetskrav relaterade starkt negativt - medan resurser och stöd från organisationen/ närmaste chef relaterade starkt positivt – till arbetsrelaterat välbefinnande. Slutligen introducerades konflikter mellan arbete och övrigt liv, vilket relaterade signifikant negativt till rapporterat arbetsrelaterat välbefinnande.
PubDate: 2024-04-04
DOI: 10.58236/aa.25473
Issue No: Vol. 29, No. 3-4 (2024)
- Introduktion
Authors: Gunnar Gillberg, Lars Ivarsson, Kristina Palm, Anna Peixoto
Pages: 4 - 5
PubDate: 2023-12-13
DOI: 10.58236/aa.25834
Issue No: Vol. 29, No. 3-4 (2023)
- Prokrastinera: maska, nätslappa och arbetskraftens obestämbarhet
Authors: Jan Ch Karlsson
Pages: 62 - 79
Abstract: Prokrastinera innebär i grunden att skjuta upp att börja med eller avsluta en uppgift. I den här essän diskuterar jag teorier om att prokrastinera och den djupgående klyfta bland forskarna som distinktionen mellan aktiv och passiv prokrastinering skapat. Därefter går jag in på en metodologisk kritik av forskningen om prokrastinering i lönearbetet och avslutar med ett förslag till en i mina ögon mer fruktbar sådan forskning.
PubDate: 2023-12-13
DOI: 10.58236/aa.25494
Issue No: Vol. 29, No. 3-4 (2023)
- Recension av boken - Vad gör en fackförening'
Authors: Jonas Axelsson
Pages: 80 - 84
PubDate: 2023-12-13
DOI: 10.58236/aa.25507
Issue No: Vol. 29, No. 3-4 (2023)
- Emotionellt arbete och belastning i fängelsearbete
Authors: Per-Åke Nylander, Anders Bruhn
Abstract: Kriminalvårdare är ett komplext yrke som dagligen hanterar intagna i fängelser, vilket innefattar att bemöta olika känslouttryck. Denna artikel handlar om hur detta emotionella arbete förändrats över tid. Den baseras på en jämförelse av data från två forskningsprojekt (2009 och 2019). Resultatet visar att kriminalvårdare upplever att det emotionella arbetet blivit mer påtagligt, och att den belastning och trötthet som följer av detta blivit större. Samtidigt upplever många små möjligheter till återhämtning från detta under arbetstiden. Utvecklingen kan ses i ljuset av den ökade beläggningen men kan också kopplas till ideologiska och organisatoriska förändringar inom den svenska kriminalvården.
PubDate: 2023-11-17
DOI: 10.58236/aa.25111
Issue No: Vol. 29, No. 2 (2023)
- Recension av boken Äldreomsorgen – en aktuell historia
Authors: Eskil Wadensjö
PubDate: 2023-11-14
DOI: 10.58236/aa.25550
Issue No: Vol. 29, No. 2 (2023)
- Quo vadis, Academia'
Authors: Anna-Karin Wyndhamn, Anna Stevenson
Abstract: I denna essä om hur den ideologiska styrningen av universitetet påverkar akademisk frihet tas avstamp i två fallstudier där enskilda forskare ifrågasatt förändringsinitiativ som i bred bemärkelse skildras som goda, rätta och sanna. Genom att studera hur kritik mot dessa förändringsinitiativ bemöts, visar vi hur dessa antaganden om godhet fungerar som en form av normativ styrning som även påverkar den formella maktutövningen. Vi visar hur en sådan styrning utgör ett hinder för konstruktiv dialog inom universitetet. Essän avslutas med en reflektion kring hur hotet mot den akademiska friheten kan härledas både inom och utom akademin.
PubDate: 2023-09-29
DOI: 10.58236/aa.25167
Issue No: Vol. 29, No. 2 (2023)
- Introduktion
Authors: Gunnar Gillberg, Lars Ivarsson, Kristina Palm, Anna Peixoto
Pages: 4 - 5
PubDate: 2023-09-19
DOI: 10.58236/aa.25421
Issue No: Vol. 29, No. 2 (2023)
- Recension av boken Liv i rörelse - Göteborgs befolkning och
arbetsmarknad 1900–1950
Authors: Bengt Furåker
Pages: 66 - 68
PubDate: 2023-09-19
DOI: 10.58236/aa.25368
Issue No: Vol. 29, No. 2 (2023)
- Recension av boken - Det otrygga arbetslivet i Sverige och det nya behovet
av arbetslivsforskning
Authors: Niklas Selberg
Pages: 69 - 75
PubDate: 2023-09-19
DOI: 10.58236/aa.25369
Issue No: Vol. 29, No. 2 (2023)
- Från bruksmentalitet till anställningsbarhet – eller från ett
flytande begrepp till ett annat'
Authors: Jon Sunnerfjell
Abstract: I efterdyningarna av globalisering och automatisering tampas alltjämt många före detta industriorter i Sverige med att ställa om till en tjänste och serviceinriktad ekonomi. I denna artikel presenterar jag analyser av etnografiska observationer från två arbetsmarknadspolitiska åtgärder organiserade i en utpräglad bruksortsmiljö där begreppet bruksmentalitet förekom som förklaring till hög arbetslöshet och låg studiemotivation. Resultaten visar hur lokala värdesystem kan inverka på förståelsen och översättningen av den arbetsmarknadspolitik som förs inom ramen för det så kallade ”aktiva” samhället främjandes policybegrepp som anställningsbarhet och entreprenörskap.
PubDate: 2023-09-08
DOI: 10.58236/aa.25139
Issue No: Vol. 29, No. 1 (2023)
- ”Man får inte ta någon genväg in i
konsultarbetet”
Authors: Kerstin Arnesson, Ulrika Järkestig Berggren, Ann-Sofie Bergman
Abstract: I artikeln fördjupas kunskapen om den privata konsultens väg in i arbetet som konsult, tiden som konsult och väg ut mot andra uppdrag. Resultatet visar att vägen in och vägen ut, utifrån ett tidsgeografiskt perspektiv, vilar på samma restriktioner, det vill säga brist på makt och inflytande och krav på samordning. Tilläggas kan en önskan om frihet som sedan övergår till en längtan efter trygga anställningsvillkor. För studiens respondenter blev tiden som konsult ett tillfälligt mellanrum och det är viktigt att det blir så även för socialförvaltningar. Risken finns dock att det blir en mer permanent lösning på svåra situationer.
PubDate: 2023-09-01
DOI: 10.58236/aa.25087
Issue No: Vol. 29, No. 1 (2023)
- Inledning till temanummer om Covid-19s effekter på arbetslivet
Authors: Calle Rosengren, Kristina Palm
Pages: 4 - 7
PubDate: 2023-03-22
DOI: 10.58236/aa.25107
Issue No: Vol. 29, No. 1 (2023)
|
Open Access journal
