Authors:Hilde Dehnæs Hogsnes, Ann-Katrin Svensson, Marianne Eskebæk Larsen, Ulla Damber Pages: 15 - 33 Abstract: Basert på et sosiokulturelt perspektiv der barnehagens sosiale, kulturelle og historiske praksis blir sett på som vesentlig for barns møte med og forhold til barnelitteratur og lesing, er det viktig å studere lesingens plass i barnehagen. Studien undersøker hvilke føringer policydokumentene for barnehagen i Danmark, Finland, Norge og Sverige legger for arbeidet med barnelitteratur og lesing. Nasjonale retningslinjer for barnehagelærerutdanningen studeres også der disse finnes, det vil si i Danmark, Norge og Sverige. Gjennom dokumentanalyse undersøkes likheter og ulikheter i policydokumentene i de fire landene, og resultatene diskuteres i lys av beskrivelsen av en nordisk barnehagetradisjon preget av et holistisk læringssyn med vekt på barns interesser og lek. Analysene viser at lesing av barnelitteratur beskrives i begrenset grad, at den tillegges ulik betydning og at så vel barnehagelærere som barnehagelærerutdannere i de fire landene vil kunne møte motstridende forventninger. Det argumenteres for at det må utdannes barnehagelærere som kan bidra til at alle barn gis forutsetninger for aktiv deltakelse i et lesefellesskap, og som har en bevissthet om at barns interesser og ønske om å lese er selve drivkraften i deres videre karriere som lesere. Nøkkelord: Litteratur, høytlesing, barnehage, barnehagelærerutdanning, holistisk læringssyn. PubDate: 2021-03-21 DOI: 10.5324/barn.v38i4.3992 Issue No:Vol. 38, No. 4 (2021)
Authors:Lena Basse Pages: 35 - 51 Abstract: Artiklen beskriver og analyserer, hvorvidt metoden Leg en bog bidrager til småbørns tilegnelse af tidlige literacy kompetencer. Fokus er rettet på, hvordan krop og leg understøtter børnenes deltagelse og tilegnelse af tidlig literacy gennem Leg en bog som literacy-praksis, dvs. social kontekst for literacy. Leg en bog belyses i relation til implementeringen af den styrkede pædagogiske læreplan i Danmark, som netop sætter legen i centrum for en nyorientering af daginstitutionspædagogikken. Analysen tager udgangspunkt i et kvalitativt casestudie i en dansk vuggestue (daginstitution for 0–3-årige børn) i efteråret 2018. Ud fra registreringsanalyse og narrative fortolkninger af en videoobservation af Leg en bog diskuteres det, om og hvordan metoden kan bidrage til børns literacy-kompetencer og dannelse, og hvordan metoden kan fungere som ramme for pædagogens guidning af børn ind i legens univers. Artiklen tager afsæt i et bredt, socio-kulturelt og multi-modalt literacy-begreb og indkredser, hvilken betydning leg og kropslige tilgange har for småbørns tilegnelse af tidlig literacy. På baggrund af 3 kategorier for deltagelse i leg analyseres børnenes kropslige og verbale deltagelsesformer i den observerede literacy-praksis. Desuden belyser artiklen, hvordan pædagogens deltagelse og sensitive justeringer i situationen bliver garant for børnenes deltagelse i den fælles meningsskabende legesituation. Nøgleord: Fantasileg og multi-modal literacy-praksis, verbal og non-verbal kommunikation, deltagelsesformer i leg og pædagogens guidning i leg. PubDate: 2021-03-21 DOI: 10.5324/barn.v38i4.3993 Issue No:Vol. 38, No. 4 (2021)
Authors:Sofie Tjäru Pages: 53 - 68 Abstract: Denna artikel undersöker pedagogers och barns agenda under tre bokstunder med högläsning av bilderböcker i en språkbads-förskolegrupp. Samtliga barn har en finskspråkig bakgrund och lär sig svenska i förskolan. Analyser av de videofilmade bokstunderna har gjorts med en sociokulturell och diskursanalytisk infallsvinkel. Resultaten visar att pedagogerna fokuserar på barnens språkförståelse och språkutveckling, medan barnen på eget initiativ och genom estetiska förhållningssätt riktar sin uppmärksamhet mot den egna upplevelsen av bokens innehåll. Barnens handlingar visar också att det är centralt för dem att uppfylla vissa förväntningar på hur bokstunder ska gå till. De bidrar därmed till att upprätthålla bokstunden på ett bestämt sätt. Pedagogernas koncentration på språk kan ses som naturlig eftersom språkstödjande handlingar främjar barnens förståelse av boken. Däremot får barnen knapphändigt stöd för sin läslust och få utmaningar när det gäller att utgående från sina egna tankar, föreställningar eller tolkningar förhålla sig till bokens innehåll. Nyckelord: andraspråksutveckling, barnlitteratur, högläsning, språkbad PubDate: 2021-03-21 DOI: 10.5324/barn.v38i4.3994 Issue No:Vol. 38, No. 4 (2021)
Authors:Aasfrid Tysvær, Siri Hovda Ottesen Pages: 68 - 84 Abstract: Artikkelen ser nærmere på hvordan høytlesing og felles utforskning av en bildebok på førstetrinn kan bidra til elevenes emosjonelle literacy. Artikkelforfatterne har observert og analysert to høytlesingsøkter med bildeboken Fy Katte! av Viermyr og Granhaug. Boken tematiserer følelser og relasjoner, valg og verdier, og har et komplekst samspill mellom tekst og bilder som inviterer til fortolkning. Vi undersøker elevenes responser og hvordan lærer leder den litterære samtalen. Funnene ses i lys av teori om hvordan bildebøker i særlig grad kan bidra til emosjonell literacy, samt teori om klassesamtalen generelt og den litterære samtalen spesielt. Vi finner at bildeboken kan være en god utforskningsarena for både grunnleggende og sosiale følelser, men at lærers rolle som samtaleleder er avgjørende. Nøkkelord: Høytlesing; bildebok; emosjonell literacy; grunnleggende og sosiale følelser; litterære samtaler; lærers rolle i samtaler PubDate: 2021-03-21 DOI: 10.5324/barn.v38i4.3995 Issue No:Vol. 38, No. 4 (2021)
Authors:Kristina Hermansson, Anna Nordenstam Pages: 85 - 98 Abstract: På svenska förskolor används i dag barnlitteratur utgiven av så kallat normkritiska förlag både som en del av litteraturarbetet och värdegrundsarbetet. Syftet med denna artikel är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter av normkritisk litteratur i förskolan. På förskolor i tre olika delar av Sverige har sju pedagoger intervjuats om sina erfarenheter av och tankar kring att läsa och arbeta med normkritiska böcker, liksom om deras betydelse och funktion i relation till barnlitteratur generellt i förskolans verksamhet. Resultatet presenteras i tre avdelningar: 1) Vad och varför' Litteratursyn och litteratururval 2) Hur' Pedagogiskt handlednings-material 3) För vem' Strategier för att hantera stereotyper. Resultatet visar att förskollärarna betonar mångfald och igenkänning. De lyfter fram olika sätt som de hanterar stereotyper på, som att ändra eller ta bort ord under högläsning. Det pedagogiska handledningsmaterialet uppfattas som en värdefull resurs. Teoretiskt utgår artikeln från Rita Felskis resonemang om litteraturläsning och bruk av litteratur, framförallt de aspekter som rör igenkänning och kunskap. Nyckelord: barnlitteratur, normkritik, förskola, förskollärare, intervjustudie PubDate: 2021-03-21 DOI: 10.5324/barn.v38i4.3996 Issue No:Vol. 38, No. 4 (2021)
Open Access journal
[6 journals]
