Authors:Alexandra Ullsten, Lena Uggla, Bo J.A. Haglund Pages: 625 - 632 Abstract: Aktuell forskning visar att samhällsinsatser med inslag av kulturella och konstnärliga uttrycksformer främjar psykisk och fysisk hälsa. Musikterapi är en internationellt erkänd konstnärlig terapiform som genom gedigen forskning erhållit evidens inom en rad områden inom vård och medicin. I musikterapeutisk behandlingsverksamhet möter musikterapeuten idag nyfödda med föräldrar, barn och deras vårdnadshavare, ungdomar, unga vuxna, vuxna och äldre. Musikterapeuten har värdefull och användbar kompetens inom många specialområden i hälso- och sjukvård, omsorg och skola och är utbildad att möta personer med olika behov, olika funktionsvariationer och olika diagnoser, Behoven är stora och efterfrågan på musikterapeutisk kompetens likaså, men antalet musikterapeuter behöver också bli fler för att möta samhällets behov. PubDate: 2022-11-01 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Märith Bergström-Isacsson Pages: 633 - 640 Abstract: Musikterapi inom svensk hälso- och sjukvård är på frammarsch. Internationell och nationell forskning i samklang med kliniskt praktiskt arbete, information och målmedvetenhet har tillsammans bidragit till detta. Svensk hälso- och sjukvård ser dock olika ut över landet vilket omfattar även patienters möjlighet att erhålla musikterapeutiska insatser. Bidragande till denna skillnad kan vara att det förekommer viss osäkerhet runt om i landet om vad musikterapi är, vad musikterapi konkret kan bidra med, inom vilka områden musikterapi kan vara till hjälp samt tveksamheter kring grad av evidens. Denna osäkerhet orsakar dessvärre svårigheter för patienter runt om i landet att erbjudas en jämlik vård då synen på, och möjligheten att erbjudas musikterapi, samt tillgången på utbildade musikterapeuter ser mycket olika ut i våra regioner. Som kontrast till detta beskrives även hur musikterapi sedan drygt 20 år tillbaka har en självklar plats inom en nationell specialistvårdsenhet. PubDate: 2022-11-01 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Ann-Sofie Paulander Pages: 641 - 646 Abstract: I Sverige bedrivs utbildning i musikpedagogik med inriktning musikterapi på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (KMH). På KMH ges ett kandidatprogram i ämnet och ett masterprogram är under revidering. I KMH:s vision och mission ingår att bidra till samhällsnyttan medelst utbildning i musikterapi som kan förse vård, omsorg och elevhälsa samt det medicinska området med musikterapeutisk expertis. Musikterapi är en konstnärlig terapiform som genom gedigen forskning erhållit evidens inom en rad områden inom vård och medicin. Terapiformen baseras på kunskapsmässiga möten mellan konst och vetenskap. En utbildning i musikterapi på KMH bygger därför på både musikalisk profession och akademisk kunskapsbildning genom att den sätter konstnärskap, kunskapsutveckling och forskning i fokus. PubDate: 2022-11-01 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Even Ruud Pages: 647 - 654 Abstract: Artikkelen stiller spørsmålet om hva som betinger at musikkterapien blir anerkjent av samfunnet som en profesjon. Hvilket kunnskapsgrunnlag hviler musikkterapien på' Hvordan er samspillet mellom musikkterapeutisk praksis, utdanning, forskning og organisering med på å utvikle musikkterapi som en profesjon' Profesjonssosiologi og kunnskapsfilosofi danner bakgrunn for beskrivelser av musikkterapien i Norden, eksemplifisert av utviklingen av norsk musikkterapi. PubDate: 2022-11-01 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Eva Bojner Horwitz, Töres Theorell Pages: 655 - 662 Abstract: Vi sammanfattar här några drag i den växande forskning om musik och hälsa som bedrivs i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Forskningstraditionerna i de fyra länderna har utvecklats olika och kompletterar varandra. Det finns neurobiologisk och psykofysiologisk forskning med experimentella inslag, epidemiologiska kartläggningar både av förekomst i befolkningen av musikupplevande och samband mellan musikaktiviteter och olika aspekter av hälsa samt forskning kring hur olika typer av musiklyssning och musikutövande påverkar människor psykologiskt och fysiologiskt. Forskning kring musikens roll i känslobearbetning har också en central roll i området, liksom musikens roll i åldrandet och vid specifika sjukdomstillstånd. Allt detta har bäring på musikens potentiella roll i hälsoarbete. PubDate: 2022-11-02 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Patrik Juslin Pages: 663 - 673 Abstract: Musik förekommer i alla kulturer och väcker starka känslor hos lyssnare. Känslorna berikar människors liv och kan även ha konsekvenser för deras fysiska hälsa. Men att musik väcker känslor har ofta betraktats som ett av livets mysterier som har fascinerat tänkare från Platon och Darwin till moderna hjärnforskare. Författaren presenterar en teori som kan förklara hur musik väcker känslor och argumenterar för att det finns en outnyttjad potential när det gäller att tillämpa teorin i syfte att främja hälsa. De flesta studier av musik och hälsa letar efter direkta samband mellan musik och respons, men musikens effekter medieras av en rad mekanismer på olika nivåer i hjärnan, som reagerar på information i musiken, lyssnaren samt situationen. Tidigare musikaliska interventioner har ofta uppvisat inkonsekventa resultat, och författaren föreslår att mer konsekventa effekter skulle kunna uppnås, om praktiker aktivt manipulerade specifika mekanismer i enlighet med teorier. PubDate: 2022-11-01 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Anna-Karin Kuuse Pages: 674 - 683 Abstract: I artikeln presenteras teorier och begrepp användbara för kritiska reflektioner över sambandet mellan musik, hälsa och välbefinnande. Med avstamp i musiksociologisk och diskurspsykologisk teori fokuseras musikaliska handlingsmöjligheter i den musikaliska praktiken. Här presenteras bland annat begreppet musikalisk agens som en viktig förutsättning för en hälsofrämjande och etiskt försvarbar musikterapeutisk iscensättning. Med begreppen intersubjektivitet och samhandling betonas musikmediets kommunikativa, sociala och kulturella aspekter ytterligare. Här synliggörs även vikten av delade handlingar och relationer. För att motverka makt och etiska dilemman i praktiken argumenterar texten för kritiska reflektioner över de idéer som verkar styrande för det musikterapeutiska fältets uppfattningar om musik, hälsa och välbefinnande. PubDate: 2022-11-01 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Jan Fagius, Gunnel Fagius Pages: 684 - 696 Abstract: Barn kan tillgodogöra sig musik. Nyfödda barn uppmärksammar musik; prematura barns näringsintag effektiviseras av vaggsång; föredrar konsonant harmoniserad musik framför dissonans; föredrar skalor med olikstora skalsteg framför ”falskklingande” skala med sju likstora tonsteg. Hos 4 dagar gamla spädbarn aktiveras hjärnan på likartat sätt som hos vuxna vid åhörandet av musik harmoniserad enligt musikalisk syntax, medan syntaxbrott ger ”kaotiskt” aktiveringsmönster. Spädbarn avstressas av tilltalet ”mödriska” och än mera av vaggsång. – Småbarn vill sjunga. Sånglusten bör välkomnas, på barnets fysiologiska villkor. Stämbanden är korta och vulnerabla. Barnets spontana tonläge ligger högre än den vuxnes; vid gemensam sång måste ett för barnet bekvämt tonläge väljas. Om barnet försöker imitera den vuxnes tonläge uppkommer pratsång, som försvårar barnets sångliga utveckling och kan skada rösten. Kungl. Musikaliska Akademien driver ett angeläget projekt om Sjungande barn (https://www.sjungandebarn.se). PubDate: 2022-11-01 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Ulf Jederlund Pages: 697 - 708 Abstract: Artikelns syftet är att fästa vuxnas uppmärksamhet vid spontansången och dess betydelse för barns relationella, kommunikativa och sociala utveckling. Texten betonar barns (och därmed allas vår) medfödda sångförmåga och inneboende lust att kommunicera musikaliskt med kropp och röst. Genom att bejaka barns (och andras) egen musikaliska och språkliga uttrycksförmåga kan vi på ett både enkelt och kraftfullt sätt stärka barns (och andras) kommunikativa identitet. PubDate: 2022-11-01 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Alexandra Ullsten Pages: 709 - 718 Abstract: Vaggsång vaggar både barn och föräldrar till ro. I alla tider och kulturer har föräldrar använt den vaggande repetitiva rytmen och ett mjukt nynnande för att lugna och söva späda barn. Spädbarnsriktad vaggsång är ett medel för föräldrar att kommunicera med sitt spädbarn på affektnivå. I famnen, hud mot hud, blir föräldrasången en multimodal, multisensorisk och troligen också en smärtlindrande upplevelse för spädbarnet. Den smärtlindrande potentialen i föräldrarnas vaggsång kombinerat med hud-mot-hudkontakt och amning är ett nytt och outforskat internationellt forskningsområde. Svensk musikterapiforskning leder den internationella utvecklingen på detta område genom musikterapeuten Alexandra Ullstens interdisciplinära forskning. Artikeln introducerar Ullstens biopsykosociala familjeintegrerade smärtlindrande strategi ”The Nordic neonatal music therapy pain management strategy”, som betonar vikten av att inkludera musikterapeutisk kompetens och föräldrarnas sångröster i smärtlindringen av nyfödda vid smärtsamma procedurer. PubDate: 2022-11-01 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Pernilla Hugoson Pages: 719 - 727 Abstract: Denna artikel beskriver hur barn och familjecentrerad utvecklingsstödjande musikterapi kan gestalta sig på en svensk neonatalvårdsavdelning/neonatalmottagning för familjer med för tidigt födda barn. Artikeln fokuserar på att beskriva det kliniska arbetet genom några vinjetter och visa på de bärande komponenter som musikterapin består av. Dessa är: stunder av lugn och ro, kravlöst förhållningssätt, närvaro, lustfylld samvaro, utrymme för att dela tanke och känsla, att lyfta fram, belysa och dela det som sker här och nu. PubDate: 2022-11-01 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Linn Johnels Pages: 733 - 743 Abstract: Multisensoriskt musikdrama (MSMD) är ett pedagogiskt arbetssätt där element från musikterapi, så som lyhördhet, musikaliskt samspel och utforskande, kombineras i en berättelse som förstärks med multisensoriska föremål. Arbetssättet är utvecklat för elever med flerfunktionsnedsättning, dvs. den elevgruppen som har de största svårigheterna och där såväl internationell forskning som svenska skolmyndigheter har pekat på behovet av kunskapsutveckling och mer pedagogiskt material. Motivation och engagemang är en viktig förutsättning för utveckling och lärande, och detta gäller inte minst den här elevgruppen, där stunder av vakenheten och engagemang förekommer mer sällan än hos typiskt utvecklade elever. Arbetssättet utvärderas för närvarande i två forskningsstudier inom grundsärskolan med lovande resultat. I den här artikeln beskrivs bakgrund och syfte med arbetssättet, samt hur man kan skapa ett MSMD för individer med omfattande funktionsnedsättningar i alla åldrar. PubDate: 2022-11-01 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Sören Oscarsson Pages: 744 - 751 Abstract: Artikeln förmedlar erfarenheter av ett utvecklingsarbete med musikterapi i grupp för flyktingbarn och deras föräldrar. Det unika med modellen är parallella barngrupper och föräldragrupper där barnen ges musikterapi med inslag av bildarbete. Ett syfte är att stärka barn och föräldrar i en onormal och svår livssituation. PubDate: 2022-11-01 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Anci Sandell Pages: 752 - 761 Abstract: Syftet med artikeln är att presentera en generell Modell för Interaktiv Musikterapi, som kan anpassas till olika grupper av klienter/patienter med syftet att utveckla en bättre hälsa och livskvalitet ur ett folkhälsoperspektiv, såväl gemensamt som målgruppsspecifikt. Begreppet modell står här för den samlade helheten av värderingar, teori, metod och praktik. Modellen har utvecklats utifrån mångårig klinisk verksamhet med en mängd olika målgrupper och är inspirerad av teoretiska aspekter runt musik, interaktion, kommunikation, anknytning och symboliseringsprocesser. Interaktiv Musikterapi består av olika dimensioner som värdegrund, brukarperspektiv, målgruppsanalys, implementering och samarbete, musik som kommunikation, interaktion, musik i tid och närhet, musikterapeutiska metodval, kreativa interventioner med musik, bild, text, lek och rörelse samt kompetens, handledning och utvärdering PubDate: 2022-11-01 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Lena Uggla Pages: 762 - 772 Abstract: Hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT) är en fysiskt och psykiskt påfrestande behandling för svåra hematologiska sjukdomar och det finns ett stort behov av stödjande interventioner. Doktorandstudierna utvärderade både fysiologiska och psykologiska parametrar huruvida musikterapi kan vara hjälpsamt för barn under och efter HSCT. Den randomiserade kliniska studien visade dels att barnen i musikterapigruppen hade signifikant reducerad puls på kvällen jämfört med kontrollgruppen (p< 0.001) samt att barnens livskvalitet förbättrades signifikant efter musikterapi. Den kvalitativa studien undersökte barnens och föräldrarnas erfarenheter av den interaktiva processen under musikterapiinerventionen. Tre teman presenterades: erfarenheter av kompetens och erkänsla av själv, interaktiv affektreglering som potential för förändring samt den terapeutiska relationens betydelse. Fokus i denna artikel är resultatet från artiklarna två och tre. Sammanfattningsvis: musikterapi kan vara en kompletterande och effektiv intervention under och efter HSCT för barn. PubDate: 2022-11-01 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Katarina Lindblad, Barbro Netin Olofson, Pernilla Hugoson Pages: 773 - 782 Abstract: Det arbetar endast ett fåtal musikterapeuter på barnsjukhus i Sverige. På senare år har antalet ökat tack vare insamlingsstiftelsen MusikBojen som finansierar musikterapi för barn och unga på barnsjukhus och inom barn- och ungdomsvård. Tidigare forskning visar att implementering av musikterapi i barnsjukvård är svårt och tar tid. I artikeln presenteras och tematiseras erfarenheterna från två av de musikterapeuter som anlitas av MusikBojen för att arbeta på barnsjukhus. Redogörelserna bekräftar att det finns utmaningar, men att det också finns en rad framgångsfaktorer för att etablera musikterapi på barnsjukhus, bland annat att det behöver finnas ett strukturellt stöd som stiftelsen MusikBojen, att det är viktigt att bygga goda relationer med övrig personal, att musikterapeuten deltar i psykosociala ronder och journalför musikterapisessionerna och att personalen får kunskap och egna upplevelser av musikterapi. PubDate: 2022-11-01 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Annika Lejonclou Pages: 783 - 792 Abstract: Ätstörningssjukdom påverkar individen till både kropp och själ och kan dessutom utvecklas till livshotande tillstånd. Som behandlare behöver man tid, mod och tålamod i bemötandet av personer som lider av ätstörning. Om man får kontakt med individen utifrån ett helhetsperspektiv finns goda möjligheter till rika möten. Genom näringen i musiken kan unga människor bli hjälpta i sökandet efter identitet och social tillhörighet. Studier har visat att musikterapi kan bidra till ökad självkänsla och förbättrad känsloreglering samt minska ångest, depressionssymtom och socialt utanförskap. Denna artikels kliniska perspektiv beskriver arbetet vid en specialiserad öppenvårdsmottagning för ätstörningspatienter vid en Barn- och Ungdomspsykiatrisk klinik. PubDate: 2022-11-01 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Marianne Wallin Pages: 793 - 800 Abstract: Artikeln handlar om musikterapeutiskt arbete med en ung patient med förvärvad hjärnskada. Som följd av hjärnskadan lider patienten av en diagnostiserad låg medvetandegrad. Artikeln beskriver hur viss kommunikation kan uppnås och utvecklas genom musikterapeutiskt arbete, trots att patientens medvetandegrad räknas som låg. Artikeln visar på musikens möjlighet att nå en människa som annars har reducerad möjlighet till uttryck och kommunikation. PubDate: 2022-11-01 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Eva Bojner Horwitz, Kaja Korosec Pages: 801 - 807 Abstract: Vi ser tyvärr alltför få studier som riktas mot vuxna inom autismspektrum. Det är därför svårt att veta hur musiken används, fungerar och verkar vid autism och på vilka sätt den kan skapa mening. I en pågående avhandling försöker vi bättre förstå musikens värde och meningsskapande funktion samtidigt som vi försöker utveckla musikaktiviteter tillsammans med vuxna med autism. Vikten av att inkludera det autistiska samhällets behov och önskemål i framtidens musik- och hälsoforskning betonas i arbetet. I artikeln nedan delges en stor mängd referenser från vår pågående forskning. PubDate: 2022-11-02 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Jonatan Lindner Pages: 808 - 816 Abstract: Artikeln är en sammanfattande beskrivning av den musikterapeutiska arbetsmodellen ”Mötas i Musik” (MiM) som praktiseras på Vuxenhabiliteringen inom Region Örebro län och som riktas till personer med diagnos inom Autismspektrumtillstånd (AST) utan intellektuell funktionsnedsättning. Arbetsmodellen beskrivs utifrån kärnkategorin mötet och underkategorierna struktur, inbjudan, deltagande, samspel, utmaning, anpassning, trygghet, mod och delad glädje. Avslutningsvis diskuteras hur MiM kan möta de svårigheter som är vanligt förekommande hos personer med diagnos inom AST. PubDate: 2022-11-01 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Katarina Lindblad Pages: 817 - 827 Abstract: Äldre män är överrepresenterade när det gäller suicid vilket bland annat hänger samman med ensamhet och obehandlad depression. Det hänger i sin tur samman med maskulinitetsnormer kring att inte visa sig sårbar och svag, och att inte söka hjälp vid psykisk ohälsa. Samtidigt är musik en väl beforskad självterapi och ett vanligt intresse bland många män. I ett avhandlingsarbete om äldre män och musik som välbefinnanderesurs konstaterades att både aktivt musicerande och musiklyssning kunde stärka äldre mäns välbefinnande emotionellt och socialt (Lindblad, 2021). I den här artikeln presenteras en fördjupad analys av två av informanterna i avhandlingen. Båda har kämpat med djupa depressioner under livet och menar själva att musik har varit en livsnödvändig resurs, men beskriver också att musiken har ”tystnat” när det mentala mörkret varit som störst. PubDate: 2022-11-01 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Lena Marmstål Hammar, Eva Götell Pages: 828 - 839 Abstract: Denna artikel sammanställer genomförda studier om Vårdarsång inom demensvård. Begreppet Music Therapeutic Caregiving, på svenska Vårdarsång, myntades år 2001 med definitionen ”när vårdare sjunger för eller tillsammans med personer med demenssjukdom under omvårdnad”. Som en del av sjukdomen har personer med demenssjukdom svårigheter att kommunicera. Detta resulterar ofta i beteenden som motsträvighet och verbal och fysisk aggressivitet i interaktion med andra. Dessa reaktioner är vanliga under vardagliga integritetshotande omvårdnadssituationer, såsom hjälp med kroppshygien och toalettbesök. Forskningresultat med Vårdarsång har visat sig kunna underlätta dessa situationer, då vårdarens sång för eller tillsammans med den demenssjuka ger förbättrad möjlighet till kommunikation, samarbete och genomförande av omvårdnadshandlingar. PubDate: 2022-11-01 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Märith Bergström-Isacsson Pages: 840 - 846 Abstract: Teamarbete är vanligt förekommande inom svensk sjukvård, men formerna för teamarbetet, och därmed även musikterapeutens roll i teamet, kan skilja sig åt. Multidisciplinära team som arbetar tvärprofessionellt är en vanlig beskrivning, men det är sällsynt att skilja på de olika arbetsmodellerna inter- och transdisciplinär arbetsmodell. Oavsett vilken modell som ligger till grund för teamarbetet är det avgörande med utvecklande diskussioner där teamets olika professioner förstår och respekterar varandras kompetens och yrkesområden. Nära samarbete med teamkollega, i och genom musik, kan i en annars resultatlös situation, öppna för möjligheten att identifiera patienters sinnesstämning, kognitiva, kommunikativa, fysiska förmågor och behov. Den unika kunskapen om hur och varför musik och musikterapeutiska interventioner påverkar är grundläggande för musikterapeutens arbete och funktion i teamarbetet vilket i vissa sammanhang kan vara en avgörande faktor i det kliniska patientarbetet och den terapeutiska processen. PubDate: 2022-11-01 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Authors:Bengt Starrin Pages: 847 - 853 Abstract: En sorts musik kan vara lockande och en vederkvickelse för somliga men avskräckande för andra. Så var det en gång i tiden med jazzen och rock´n rollen. De som diggade jazz och rockade loss var de unga medan kultureliten avskräcktes av den. Och de skrädde inte orden vad de tyckte. PubDate: 2022-11-01 Issue No:Vol. 99, No. 5 och 6 (2022)
Open Access journal
