Authors:Torodd Lunde, Gunnar Höst Abstract: Teknikdidaktisk forskning är ett fält som växer, och vi har sedan starten av ATENA Didaktik publicerat ett antal artiklar om sådan forskning. Här ger vi en överblick över dessa artiklar utifrån tre olika teman. Vi hoppas att detta ska hjälpa läsare att hitta intressanta texter om relevanta frågeställningar för lärare som undervisar i teknik. PubDate: 2023-06-22 DOI: 10.3384/atena.2023.4893 Issue No:Vol. 5, No. 1 (2023)
Authors:Jonas Hallström Abstract: Hösten 2022 infördes en ny läroplan för den svenska grundskolan, Lgr22, som också innehåller nya kursplaner. För teknikämnet innebär denna förändring att, i jämförelse med tidigare kursplaner, kunskapsinnehåll som relaterar till teknisk förändring blir ytterligare förstärkt. Syftet med den här artikeln är att definiera vad som kan vara kunskap, begrepp och progression när det gäller teknisk förändring, baserat på min egen forskning inom teknikens didaktik och teknikhistoria. Artikeln lyfter utifrån tre didaktiska modeller fram centrala kunskapsområden, begrepp och progression relaterade till teknisk förändring och teknikhistoria som innehåll i ämnet teknik. PubDate: 2023-06-19 DOI: 10.3384/atena.2023.4481 Issue No:Vol. 5, No. 1 (2023)
Authors:Torodd Lunde Abstract: Elever kan använda olika strategier för att hantera negativa känslor som väcks av klimatfrågor. Vilken strategi en elev använder kan ge olika följder både för hur eleven tar emot klimatundervisningen och för framtida miljöengagemang. En forskningsartikel presenterar en undervisningsstrategi för att bemöta elevers klimatoro konstruktivt genom att främja kritisk känslokompetens. PubDate: 2023-08-25 DOI: 10.3384/atena.2023.4590
Authors:Maria Andrée, Lena Hansson Abstract: Det finns många olika aktörer som engagerar sig i skolans undervisning i naturvetenskap och teknik – inte minst från industrin. I denna artikel presenterar vi resultat från vårt forskningsprojekt som visar att detta kan innebära intressekonflikter mellan privata och allmänna intressen. Vi presenterar även ett ramverk från samma projekt som kan fungera som stöd för lärare för att göra didaktiska överväganden kring denna typ av undervisningsresurser. PubDate: 2023-08-01 DOI: 10.3384/atena.2023.4729
Authors:Konrad Schönborn, Gunnar Höst Abstract: Vilka är utmaningarna och riskerna när lärare ska integrera programmering i sin undervisning' Det undersöker Peter Vinnervik i sin avhandling. Resultaten visar att lärare står inför flera olika utmaningar, såsom brist på kunskap om programmering och hur de kan undervisa inom området. Samtidigt ger läroplanen inte så mycket vägledning kring implementeringen. PubDate: 2023-06-14 DOI: 10.3384/atena.2023.4864
Authors:Gunnar Höst Abstract: Kod innebär konstruktion av en teknisk lösning och kan därmed ses som ämnesinnehåll i teknik. En studie fann att elever i årskurs 1 och 4 värderar kodens ändamålsenlighet efter hur den är att läsa eller skriva, och inte vad programmet ska utföra. Forskarna ser även en möjlig progression i programmeringskunnande, från naturligt språk till abstrakt och symbolbaserat. PubDate: 2023-06-12 DOI: 10.3384/atena.2023.4863
Authors:Per Högström, Maria Sparf Abstract: En studie visar att elever i förskoleklass i sin teknikundervisning fick lära sig en mängd saker om teknikens förhållande till människor, samhälle och natur utöver lektionsinnehållet. Budskap om att teknik ibland även kan påverka människor och miljö negativt var ovanliga. PubDate: 2023-04-28 DOI: 10.3384/atena.2023.4805
Authors:Gunnar Höst Abstract: En designprocess kopplad till undervisning om modern teknik kan vara ett sätt att kombinera teknikundervisning om begrepp, modeller och teknikutveckling med utveckling av teknisk bildning om hållbar utveckling. Det visar en studie där elever fått designa och diskutera framtidens hus. PubDate: 2023-04-13 DOI: 10.3384/atena.2023.4789
Authors:Gunnar Höst Abstract: Kontextbaserad undervisning kan bidra till engagemang och lärande i naturvetenskap. Men det är viktigt att det finns en kontinuitet mellan undervisningen, kontexten, och det naturvetenskapliga innehållet. Forskare har i en studie undersökt hur en lärare undervisar om infektionssjukdomar med Ebola som kontext. Resultaten visar att kontexten kan bidra till en progression i elevernas lärande. PubDate: 2023-03-20 DOI: 10.3384/atena.2023.4746
Authors:Konrad Schönborn, Gunnar Höst Abstract: I en doktorsavhandling utforskar Emelie Patron lärares användning och elevers erfarenheter av visuella representationer av kemisk bindning på gymnasiet. Hon fann bland annat att lärare arbetar med visuella representationer på fem olika sätt, för att hjälpa eleverna att fokusera på viktiga delar av det som visas. En slutsats är att lärare behöver stöd för användning av visuella representationer i kemiklassrummet. PubDate: 2023-02-21 DOI: 10.3384/atena.2023.4697
Authors:Gunnar Höst Abstract: Att rita kan hjälpa barn att lära sig naturvetenskap och om hur bilder används inom naturvetenskapen. Forskare har undersökt hur lärare genomför aktiviteter där barn och elever i yngre åldrar får rita i den naturvetenskapliga undervisningen. Resultaten visar hur upplägget påverkar vilket lärande som blir möjligt. Att lärarens syfte, normer och det material som finns tillgängligt samspelar har betydelse för barns och elevers lärande. PubDate: 2023-02-15 DOI: 10.3384/atena.2023.4696
Authors:Karolina Broman Abstract: Variation och jämförelser är något som förbättrar lärandet. Lärare tog till sig denna insikt i ett learning study-projekt där de fick chans att ställa begrepp mot varandra i undervisningen. PubDate: 2023-02-01 DOI: 10.3384/atena.2023.4634
Authors:Ulrika Bossér Abstract: Kunskap om naturvetenskapernas karaktär kan underlätta elevers förståelse av ämnesinnehållet samt främja deras intresse. En studie från 2015 visar dock att lärare ofta fokuserar på fakta i undervisningen och presenterar naturvetenskap som en universell metod som leder till säker kunskap. PubDate: 2023-01-26 DOI: 10.3384/atena.2023.4635
Authors:Richard Kristiansson Abstract: I denna essä beskrivs en modell som har teoretisk förankring i Systemisk Funktionell Lingvistik (SFL). Modellen är ett didaktiskt verktyg för lärare och illustreras i essän med elevskrivna laborationsrapporter i NO. Rapporterna undersöks genom att identifiera NO-ord och ord som beskriver experimentmaterial å ena sidan, och processord å andra sidan. Processorden är verb som beskriver vad som görs eller händer i ett experiment eller undersökning. Resultaten indikerar att modellen erbjuder lärare, att på ett systematiskt sätt, uppmärksamma inte bara NO-ord utan även processord som beskriver aktiviteter och skeenden. Modellen kan därför användas för att studera elevers språkbruk, vilket kan hjälpa lärare att stödja eleverna när de utvecklar sitt språkliga register i naturvetenskap. PubDate: 2023-01-11 DOI: 10.3384/atena.2023.4130
Open Access journal
[7 journals]
