Authors:Gunnar Höst Abstract: Kontextbaserad undervisning kan bidra till engagemang och lärande i naturvetenskap. Men det är viktigt att det finns en kontinuitet mellan undervisningen, kontexten, och det naturvetenskapliga innehållet. Forskare har i en studie undersökt hur en lärare undervisar om infektionssjukdomar med Ebola som kontext. Resultaten visar att kontexten kan bidra till en progression i elevernas lärande. PubDate: 2023-03-20 DOI: 10.3384/atena.2023.4746
Authors:Konrad Schönborn, Gunnar Höst Abstract: I en doktorsavhandling utforskar Emelie Patron lärares användning och elevers erfarenheter av visuella representationer av kemisk bindning på gymnasiet. Hon fann bland annat att lärare arbetar med visuella representationer på fem olika sätt, för att hjälpa eleverna att fokusera på viktiga delar av det som visas. En slutsats är att lärare behöver stöd för användning av visuella representationer i kemiklassrummet. PubDate: 2023-02-21 DOI: 10.3384/atena.2023.4697
Authors:Gunnar Höst Abstract: Att rita kan hjälpa barn att lära sig naturvetenskap och om hur bilder används inom naturvetenskapen. Forskare har undersökt hur lärare genomför aktiviteter där barn och elever i yngre åldrar får rita i den naturvetenskapliga undervisningen. Resultaten visar hur upplägget påverkar vilket lärande som blir möjligt. Att lärarens syfte, normer och det material som finns tillgängligt samspelar har betydelse för barns och elevers lärande. PubDate: 2023-02-15 DOI: 10.3384/atena.2023.4696
Authors:Karolina Broman Abstract: Variation och jämförelser är något som förbättrar lärandet. Lärare tog till sig denna insikt i ett learning study-projekt där de fick chans att ställa begrepp mot varandra i undervisningen. PubDate: 2023-02-01 DOI: 10.3384/atena.2023.4634
Authors:Ulrika Bossér Abstract: Kunskap om naturvetenskapernas karaktär kan underlätta elevers förståelse av ämnesinnehållet samt främja deras intresse. En studie från 2015 visar dock att lärare ofta fokuserar på fakta i undervisningen och presenterar naturvetenskap som en universell metod som leder till säker kunskap. PubDate: 2023-01-26 DOI: 10.3384/atena.2023.4635
Authors:Richard Kristiansson Abstract: I denna essä beskrivs en modell som har teoretisk förankring i Systemisk Funktionell Lingvistik (SFL). Modellen är ett didaktiskt verktyg för lärare och illustreras i essän med elevskrivna laborationsrapporter i NO. Rapporterna undersöks genom att identifiera NO-ord och ord som beskriver experimentmaterial å ena sidan, och processord å andra sidan. Processorden är verb som beskriver vad som görs eller händer i ett experiment eller undersökning. Resultaten indikerar att modellen erbjuder lärare, att på ett systematiskt sätt, uppmärksamma inte bara NO-ord utan även processord som beskriver aktiviteter och skeenden. Modellen kan därför användas för att studera elevers språkbruk, vilket kan hjälpa lärare att stödja eleverna när de utvecklar sitt språkliga register i naturvetenskap. PubDate: 2023-01-11 DOI: 10.3384/atena.2023.4130
Authors:Torodd Lunde, Gunnar Höst Abstract: En fråga som både är aktuell och akut för många lärare är hur vi kan arbeta på ett språkutvecklande sätt för att stärka nyanlända och flerspråkiga elever i alla ämnen. En annan fråga som också är viktig är hur vi kan arbeta språkutvecklande i naturvetenskap och teknik så att alla elever oavsett språklig bakgrund gynnas i sin kunskapsutveckling. Intresset för denna undervisningsproblematik återspeglas i flera bidrag i detta nummer av ATENA Didaktik. PubDate: 2022-12-21 DOI: 10.3384/atena.2022.4584 Issue No:Vol. 4, No. 2 (2022)
Authors:Marie Fridberg, Björn Cronquist, Andreas Redfors Abstract: I takt med att digitalisering, teknik och naturvetenskap fått en alltmer framskjuten plats i europeiska läroplaner för yngre barn har frågor väckts hos förskollärare och lärare i länderna om vad detta innebär för undervisningen. Som en följd skapades botSTEM-projektet (2017-2020), ett Erasmus+-projekt med samarbetspartners i Spanien, Sverige, Italien och Cypern. Syftet var att skapa och erbjuda förskollärare och lärare en verktygslåda i form av en interaktiv hemsida med exempel på undervisningsaktiviteter som kombinerar naturvetenskap, teknik, ingenjörskunskap, matematik och robotik för barn fyra-åtta år gamla, där lärarna kan hämta inspiration och också utbyta erfarenheter med varandra. I den här artikeln beskriver vi förskollärarnas arbete med naturvetenskap och robotik i botSTEM och de forskningsresultat, om undervisningsstrategier och kommunikation mellan lärare och barn, som projektet ledde fram till. PubDate: 2022-12-21 DOI: 10.3384/atena.2022.4143 Issue No:Vol. 4, No. 2 (2022)
Authors:Miranda Rocksén Abstract: Faktor, mönster, konstant och referens är exempel på ord som kan ha flera olika betydelser. För elever kan det vara svårt att tolka skoluppgifter där ord som kan ha flera alternativa betydelser ingår. En studie från 2016 visar att sådana svårigheter kan uppstå när elever samtalar och löser uppgifter från PISA-testet. PubDate: 2022-12-08 DOI: 10.3384/atena.2022.4566
Authors:Emilia Fägerstam Abstract: Den internationella studien Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) mäter bland annat elevers kunskap i naturvetenskap. En studie har undersökt sambandet mellan elevers resultat och hur frågorna är uppbyggda språkligt. Den visar att elever behöver vara goda läsare för att uppnå bra resultat i naturvetenskap på TIMSS. PubDate: 2022-12-01 DOI: 10.3384/atena.2022.4556
Authors:Karin Stolpe Abstract: Är lärobokstexterna som elever möter i högstadiet och gymnasiet alltför enkla för att ge eleverna möjlighet att utveckla avancerade ämneskunskaper' Judy Ribeck undersöker i sin avhandling från 2015 hur ämnesspråken i biologi, kemi och fysik är uppbyggda och hur de utvecklas från högstadiet till gymnasiet. Resultaten visar bland annat att språket i de naturvetenskapliga ämnena blir markant svårare i övergången mellan högstadiet och gymnasiet. PubDate: 2022-11-23 DOI: 10.3384/atena.2022.4548
Authors:Torodd Lunde Abstract: När elever får engagera sig i diskussioner som berör naturvetenskapliga teman växlar de mellan vardagsspråk och ämnesspråk, visar en ny studie. Detta är ett sätt för eleven att skapa relationer mellan sitt vardagsspråk och naturvetenskapens språkbruk. Forskarna menar att det finns didaktiska möjligheter för lärare att utveckla elevernas ämnesspråk genom att arbeta medvetet med detta. PubDate: 2022-11-15 DOI: 10.3384/atena.2022.4536
Authors:Matti Karlström Abstract: När flerspråkiga elever i årskurs 3 fick använda båda sina språk kunde de utrycka sig mer avancerat och på ett mer utvecklat sätt. Att använda hela sin språkliga repertoar blir till en resurs för eleverna, visar en studie från Stockholms universitet. PubDate: 2022-10-27 DOI: 10.3384/atena.2022.4518
Authors:Karin Stolpe Abstract: Språkinriktade undervisningsaktiviteter i fysik på gymnasiet kan hjälpa lärare att stötta elever när de lär sig ett abstrakt fysikspråk. Lärarna bör då särskilt fokusera på de ord och fraser som binder samman olika fysikaliska begrepp och därmed visar hur begreppen relaterar till varandra. Det visar en avhandling från Malmö högskola. PubDate: 2022-10-13 DOI: 10.3384/atena.2022.4503
Authors:Ulrika Bossér Abstract: Utveckling av antibiotikaresistens hos bakterier kan vara ett bra sammanhang för att undervisa om evolutionära mekanismer. Till exempel kan det öka elevers förståelse för att evolutionen involverar slumpmässiga förändringar. Det visar en studie från Linköpings universitet. PubDate: 2022-09-22 DOI: 10.3384/atena.2022.4475
Authors:Miranda Rocksén Abstract: Bilder, filmer eller diagram som visar modeller av molekyler används ofta för att visualisera kemisk bindning. Men det är inte alltid som de jämförs och diskuteras utifrån sin funktion att belysa växelverkan och dess former. Det visade forskare i en studie, och menar att jämförelser skulle kunna utveckla undervisningen i kemiämnet. PubDate: 2022-09-14 DOI: 10.3384/atena.2022.4468
Authors:Ulrika Bossér Abstract: Populärvetenskapliga artiklar om verksamma forskare kan vara en resurs i undervisningen om naturvetenskapernas karaktär. En ny studie visar att det kan erbjuda elever en nyanserad bild av naturvetenskaplig forskning och motverka stereotypa uppfattningar. Det kan också öka elevers intresse och motivation eftersom verksamma forskare kan bli förebilder för eleverna. PubDate: 2022-09-07 DOI: 10.3384/atena.2022.4461
Authors:Anna-Karin Westman Abstract: Elever som får i uppgift att skriva, rita eller på annat sätt visualisera det naturvetenskapliga innehållet från undervisningen kan välja olika inriktningar för sin framställning. Forskaren Elin Westlund har undersökt vilka olika typer av bilder elever använder för att illustrera ett naturvetenskapligt ämnesinnehåll. I studien hittades både ett etablerat sätt att illustrera naturvetenskap men också okonventionella sätt att illustrera innehållet. PubDate: 2022-09-01 DOI: 10.3384/atena.2022.4454
Authors:Gunnar Höst, Torodd Lunde Abstract: I det här numret presenterar vi texter som spänner över många utbildningsnivåer och typer av innehåll. Flera av texterna handlar om laborativ undervisning, och vi relaterar dessa till den systematiska översikt som Skolforskningsinstitutet presenterat om detta forskningsområde. Numret tar också upp olika former av kommunikation i klassrummet, forskning om yngre barns lärande och undervisning om tekniska system. PubDate: 2022-06-23 DOI: 10.3384/atena.2022.4398
Authors:Gunnar Höst Abstract: Att bygga och konstruera är ett vanligt teknikinnehåll i förskolan, men det finns inte så mycket forskning om hur undervisning om detta går till. I en studie undersöker därför forskare hur förskollärare undervisar om konstruktioner. Resultaten visar att förskollärarna använde fyra olika strategier, nämligen att engagera, vägleda, koordinera och visa. PubDate: 2022-06-07 DOI: 10.3384/atena.2022.4376
Authors:Ulrika Bossér Abstract: Genom att få lyssna till och sedan dramatisera en berättelse kan yngre barn lära sig naturvetenskapliga begrepp och samband. Det menar forskare vid Karlstads universitet som har genomfört en studie där de undervisade barn mellan fyra och åtta år om virus och människans immunsystem. PubDate: 2022-05-31 DOI: 10.3384/atena.2022.4356
Authors:Gunnar Höst Abstract: Naturvetenskapliga undersökningar är en viktig del av naturvetenskapen. Men trots att förmågan att genomföra dem är framskrivet i kursplanerna är det inte säkert att eleverna därmed också utvecklar kunskaper om vad som kännetecknar naturvetenskapliga undersökningar. En stor internationell studie har undersökt vilken syn elever har på detta. Resultaten från Sverige visar bland annat att de har svårt att skilja på data och evidens. PubDate: 2022-05-16 DOI: 10.3384/atena.2022.4338
Authors:Torodd Lunde Abstract: När lärare började jämföra naturvetenskapliga och pseudovetenskapliga teorier mer systematiskt och sammanhållet blev det lättare för eleverna att urskilja vilka skillnader som är väsentliga och varför. Relativt små ändringar i hur lärare presenterade jämförelsen kunde ha stor betydelse för elevernas lärande. Det visar en studie från Malmö universitet. PubDate: 2022-05-12 DOI: 10.3384/atena.2022.4335
Authors:Torodd Lunde Abstract: En ny studie undersöker hur grundskolelärare resonerade medan de fick skapa en progression för innehåll om naturvetenskapens karaktär. Studien blottlade två skilda synssätt på hur innehållet kunde struktureras. De två synsätten kan resultera i att innehåll antingen exkluderas eller inkluderas i de lägre stadierna. PubDate: 2022-05-04 DOI: 10.3384/atena.2022.4327
Authors:Gunnar Höst Abstract: Förståelse för ekologiska samband är viktigt för lärande om hållbar utveckling. I en studie undersökte forskare hur elever i årskurs 6 resonerar om näringsvävar. Resultaten visar bland annat att elever kan ha svårt att skilja på flödet av energi och kretsloppet av materia. PubDate: 2022-04-22 DOI: 10.3384/atena.2022.4311
Authors:Ulrika Bossér Abstract: Lärande för hållbar utveckling är ett viktigt mål i förskola och förskoleklass. Enligt FNs globala hållbarhetsmål ska utbildning ge alla barn och unga kunskaper och förmågor som gör dem rustade att bidra till en hållbar utveckling i ett globalt perspektiv. Därför intresserar sig många forskare idag för hållbarhetsfrågor inom ramen för yngre barns utbildning. Bland annat undersöker forskare hur undervisning för hållbar utveckling kan ge utrymme för barns perspektiv, delaktighet och aktörskap. I den här artikeln presenteras resultat från aktuell svensk forskning som rör undervisning för hållbar utveckling. Syftet är att inspirera förskollärare och lärare som vill utveckla undervisningen inom det här området. PubDate: 2022-04-06 DOI: 10.3384/atena.2022.4296
Authors:Ulrika Bossér Abstract: Det är viktigt att lärare utformar laborationer i naturvetenskap så att de stimulerar till olika typer av samtal mellan elever. Den slutsatsen drar forskare som i en studie har analyserat en grupp gymnasieelevers samtal under laborationer i fysik. PubDate: 2022-03-28 DOI: 10.3384/atena.2022.4283
Authors:Torodd Lunde Abstract: I en studie har forskare tittat närmare på hur elever i årskurs 8 använde kroppen för att lära sig att hantera utrustning och att observera fenomen. De kom fram till att kroppen spelade en avgörande roll i elevernas arbete med att producera fenomen, men att detta inte var något som problematiserades i undervisningen. Forskarna drar slutsatsen att kroppsligt kunnande är något som skulle kunna betraktas som ett fysikinnehåll på samma sätt som annat innehåll. PubDate: 2022-03-16 DOI: 10.3384/atena.2022.4273
Authors:Emilia Fägerstam Abstract: Laborationer anses vara en viktig del i skolans undervisning i naturvetenskap och elevernas förmåga att arbeta praktiskt ska bedömas i de nationella proven. En ny studie visar att det är svårt för lärare att göra en individuell bedömning av elevernas praktiska arbete. PubDate: 2022-03-03 DOI: 10.3384/atena.2022.4240
Authors:Karin Stolpe Abstract: Att sätta ord på elevers kunnande är viktigt för lärares arbete i teknik. I ett klassrum fick elever arbeta med att bygga en fysisk modell av en stad med hjälp av papp och annat material. Läraren kunde då identifiera delar av elevernas tekniska kunnande. PubDate: 2022-02-15 DOI: 10.3384/atena.2022.4217
Authors:Malin Viklund Abstract: Läsning av faktatexter i yrkesspecifika ämnen utgör en utmaning för eleverna. Jag har genom att inkludera undervisning om lässtrategier parallellt med ämnesundervisningen inom husbyggnad på teknikprogrammet utvecklat ett arbetssätt för att stimulera elevernas läsning och förmåga att ta till sig, lära sig och förstå det ämnesspecifika innehållet. Resultatet visade att det blev skillnad. När jag tidigare lät elever arbeta traditionellt med instuderingsfrågor gav de svar som innehöll den kunskap jag valt ut åt dem. När jag nu istället lät elever arbeta med lässtrategier parallellt med ämnesundervisning visade de större förmåga att använda relevanta begrepp, analysera och beskriva kopplingar i ämnet samt dra slutsatser av det de lärt sig. PubDate: 2022-02-10 DOI: 10.3384/atena.2022.3276
Authors:Emilia Fägerstam Abstract: Kunskap om tekniska system är ett viktigt innehåll i teknikämnet. Ny forskning visar dock att blivande tekniklärare har svårt att identifiera de osynliga delarna i ett system. Lärarutbildningar behöver därför ha en tydlig helhetssyn i sin undervisning om tekniska system. PubDate: 2022-01-31 DOI: 10.3384/atena.2022.4200
Authors:Gunnar Höst Abstract: Tekniska system finns nästan överallt i samhället, men det är ett område som innehåller utmaningar för undervisningen. I en ny studie beskriver forskare hur elevers nivåer av kunskap varierar inom olika aspekter av tekniska system. En slutsats är att det kan vara värt för lärare att satsa på områden med särskilda utmaningar, till exempel deras syften och styrning, och andra aspekter av tekniska system som inte syns. PubDate: 2022-01-21 DOI: 10.3384/atena.2022.4094
Open Access journal
[7 journals]
