Authors:Torodd Lunde, Gunnar Höst Abstract: Reflektioner från praktiken är en texttyp där lärares hantering av didaktiska utmaningar i den egna undervisningen står i centrum. Syftet med texttypen är att lärare ska kunna få möjlighet att dela med sig av vetenskapligt grundade reflektioner om hur den egna praktiken kan utvecklas. Men vad innebär det att reflektionerna är vetenskapligt grundade' Ett sätt att se på det är att didaktiska kunskaper och andra användbara forskningsresultat används som redskap för att adressera didaktiska utmaningar med syftet att göra undervisningen mer framgångsrik. I artikeln ger vi exempel på lärare som gjort detta och hur de kommunicerat sina erfarenheter. PubDate: 2024-06-12 DOI: 10.3384/atena.2024.5380 Issue No:Vol. 6, No. 1 (2024)
Authors:Paul Clucas Abstract: Att ta kritisk ställning i samhälleliga frågor med naturvetenskapligt innehåll är en utmaning för elever. Det beror bland annat på att forskare ofta är oeniga. För att kunna hantera detta behöver elever förstå naturvetenskapens karaktär. En studie visar att undervisning som bygger på berättelser om historiska fall av naturvetenskapliga kontroverser öppnar för elevcentrerade diskussioner som berör naturvetenskapens karaktär. PubDate: 2024-06-10 DOI: 10.3384/atena.2024.5367
Authors:Matti Karlström Abstract: Det är inte givet att gymnasielever i sitt genomförande av systematiska undersökningar samtidigt utvecklar en kunskap om naturvetenskapens arbetsmetoder. I en studie undersöker forskare en modell för att stödja eleverna i att utveckla undersökningsbara frågor. Resultaten visar att modellen ger stöd, men att den kräver att läraren gör sig delaktig i elevernas arbete med att utveckla frågorna. PubDate: 2024-06-07 DOI: 10.3384/atena.2024.5373
Authors:Niklas Salomonsson, Mattias Wickberg Hugerth, Per Anderhag Abstract: I denna artikel diskuterar vi hur vi har använt resultat från ett mindre forskningsprojekt om programmering för att utveckla undervisningen inom teknikämnet. I forskningsprojektet såg vi att eleverna använde olika strategier när de programmerade en robot att följa en böjd linje, och att dessa strategier var olika framgångsrika för att lösa uppgiften. Resultatet från detta projekt samt våra erfarenheter av att undervisa programmering på grund- och gymnasieskolan användes för att ta fram och pröva ett undervisningsmaterial som stödjer elevers förståelse för programmering. Materialet adresserar inte enbart programmeringsspecifika begrepp, utan också för teknikämnet relevanta företeelser såsom återkopplingssystem, ändamålsenlighet och pröva och ompröva. Undervisningsmaterialet, som är grundat i den didaktiska modellen Organiserande syften, utgörs av en PowerPoint med korta lärarkommentarer. PubDate: 2024-06-05 DOI: 10.3384/atena.2024.5363
Authors:Niklas Boman Abstract: Det finns många faktorer som avgör elevers intresse för naturvetenskap och teknik, och det går inte att ta för givet att alla har detta intresse. Vid ett studiebesök slogs vi av att det trots att de allra flesta var nöjda, ändå fanns ett fåtal elever som inte såg något värde i besöket. Som lärare på gymnasiets naturvetenskapliga program ville vi lära oss mer om hur vi kan tänka kring detta för att ge elever de bästa förutsättningarna för att utveckla ett intresse för naturvetenskap och teknik. Detta gjorde vi i en forskningscirkel i samarbete med ett universitet. Artikelns syfte är att ge en inblick i teorin om naturvetenskapligt och tekniskt kapital och beskriva hur vi utifrån den förändrat hur vi planerar våra studiebesök. PubDate: 2024-05-29 DOI: 10.3384/atena.2024.5353
Authors:Mattias Rundberg, Anne-Marie Cederqvist, Pernilla Nilsson Abstract: Lärarutbildningen ska ge lärarstudenter möjlighet att utveckla ämnesdidaktisk kunskap om bland annat ämnesinnehållet, kursplaner och bedömning, vilket de sedan ska kunna omvandla till praktiska handlingar i klassrummet. För att lyckas behöver lärarstudenter även utveckla sin förmåga att reflektera didaktiskt och kunna använda sin reflektion för att utveckla sin undervisning. Inom lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad har vi använt de tre didaktiska reflektionsverktygen Content representation (CoRe), Storyline, och Lesson Observation Tool (LOT) för att utveckla lärarstudenternas förmåga att planera, genomföra och reflektera kring undervisning i naturvetenskap med koppling till sin VFU. I denna artikel vill vi dela med oss av våra erfarenheter av denna arbetsmodell. Syftet är att ge en beskrivning av hur lärarstudenter och verksamma lärare kan ta stöd av de tre vetenskapligt baserade reflektionsverktygen för att planera, genomföra och utvärdera undervisning i naturvetenskap. PubDate: 2024-04-29 DOI: 10.3384/atena.2024.5076
Authors:Charlotta Nordlöf Abstract: En skolas traditioner och vanor kan begränsa vilka kunskaper och syften som dominerar i teknikundervisningen. I den här texten presenteras tre kunskapskategorier som har sitt ursprung i olika kunskapstraditioner. Dessutom presenteras två begrepp - ingenjörsförmågor och medborgarförmågor – som refererar till två långsiktiga syften med teknikundervisning. Resultaten är hämtade från min avhandling som bland annat handlar om vilket teknikinnehåll tekniklärare betonar i sin undervisning. Dessa resultat, som kommer att utvecklas i texten, kan bli ett stöd för lärare när de behöver förhålla sig till tolkningsutrymmet som finns i läroplanen. Resultaten kan därmed bidra till att bredda synen på teknikämnet och dess innehåll. PubDate: 2024-03-14 DOI: 10.3384/atena.2024.4658
Authors:Suvi Mikkonen, Camilla Lundqvist Abstract: Hur kan vi undervisa barn i åk 2 om sådant som är för litet för att vi ska kunna se det med blotta ögat' Cellen är ett exempel på ett sådant innehåll, vilket tidigare forskning har visat kan vara svårt även för äldre elever att förstå. I den här artikeln beskriver vi hur vi utgående från det kooperativa arbetssättet har utformat undervisning om cellen där digitala verktyg har en viktig roll. Vi reflekterar över vad som händer i klassrummet när vi gör de olika övningarna. Enligt våra erfarenheter hjälper de kooperativa strukturerna eleverna att tillsammans utveckla kunskap om detta abstrakta innehåll. Vi upplever att eleverna stödjer varandra, och bidrar till att skapa en tillåtande och ödmjuk lärandemiljö. Vi lyfter också utmaningar som vi stött på i vårt arbete med kooperativt lärande med digitala verktyg. PubDate: 2024-02-12 DOI: 10.3384/atena.2024.5187