Authors:Marcus Persson, Christian Ståhl Pages: 3 - 4 Abstract: Som tidigare meddelats har redaktörskapet för Sociologisk Forskning bytt lärosäte, och vi – den nya redaktionen – vill rikta ett varmt tack till Magnus Wennerhag, Lena Sohl och övriga i Södertörnredaktionen för allt arbete de gjort för att hålla det vetenskapliga samtalet i Sociologisverige levande. Under tre års tid har den tidigare redaktionen publicerat vetenskapliga texter av hög vetenskaplig relevans och kvalitet. Som sista redaktionell arbetsinsats har de stärkt tidskriften genom att göra den indexerad och sökbar på DOAJ (Directory of Open Access Journals) – den främsta globala infrastrukturen för vetenskapliga tidskrifter som publicerar med öppen tillgång. Vi är stolta över att ta över stafettpinnen och över att Linköpings universitet för första gången bär vidare det redaktionella ansvaret för tidskriften. Utifrån ambitionen att spegla den bredd som finns inom sociologiämnet i dag består redaktionen av företrädare för tre olika verksamheter vid Linköpings universitet: Avdelningen för pedagogik och sociologi, Institutet för analytisk sociologi samt Institutionen för Tema. Den nya redaktionen fortsätter den goda traditionen att publicera svensk sociologi av hög relevans och kvalitet. I tider av internationalisering är publicering på engelska viktigt, men tyngdpunkten ligger även fortsättningsvis på svenskspråkiga texter (samt dansk- och norskspråkiga). Likaså kommer tidskriften att ges ut i tryckt form jämte digitaliseringens immateriella form. Under året planeras ett jubileumsnummer för att uppmärksamma tidskriftens 60-årsjubileum samt ett temanummer med fokus på klimatkrisen. Redaktionens första nummer innehåller fyra forskningsartiklar som alla på olika sätt handlar om svensk politik. De två första undersöker olika uttryck för den nationella kriminal- och migrationspolitiken, medan de två sista undersöker lokal bostadspolitik. I artikeln ”Asylsökande flyktingar och den svenska ’tryggheten’” undersöker Lina Sandström den svenska migrationspolitiken med särskilt fokus på hur syriska flyktingar som kom till Sverige mellan 2013 och 2015 upplevt trygghet och otrygghet med avseende på asylprocessen, boende, ekonomi och sociala relationer. Studien, som bygger på ett longitudinellt intervjumaterial där de asylsökande har intervjuats både före och efter beslut om permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd, omfattar både personer med eget boende och personer som bor på anläggningar. Sandström pekar på hur upplevelsen av trygghet påverkas av boendeform, de låga ekonomiska ersättningarna och osäkerheten kring möjligheten att få ett arbete, och diskuterar hur den senaste tidens åtstramningar i migrationspolitiken har försämrat förutsättningarna för trygghet. I nästa artikel, “Emotional expressions in the Swedish discourse on crime. A comparison of the 2018 Moderate and Social Democratic election campaigns”, utforskar Klara Hermansson hur allmänheten uppmuntras att engagera sig känslomässigt i den svenska diskursen om kriminalitet. Genom att jämföra hur två av de största politiska partierna i Sverige – Moderaterna och Socialdemokraterna – uttryckte emotioner under 2018 års valkampanjer illustrerar artikeln en emotionell politisk kamp om väljarna. Även om båda partierna ger uttryck för oro och (miss)tro, adresseras dessa emotioner på olika sätt. Moderaterna beskriver oro och misstro som en följd av en korrekt värdering av samhällets tillstånd, där lösningen blir är att förändra de sociala förhållandena genom att främja statlig kontroll. Socialdemokraterna skildrar i stället oro som en följd av osäkerhet kring framtiden, och partiet uppmuntrar allmänheten att investera i förtroende för andra för att övervinna denna oro. De två följande artiklarna fokuserar på lokal bostadspolitik i Göteborg. I artikeln ”Ansvarets politik. Kommunledd gentrifiering och hyresgästorganisering” analyserar Håkan Thörn, Ove Sernhede och Hans Lindgren styrningsstrategier och konflikter kring försök att ”lyfta” stadsdelen Angered i Göteborg så att den upphör att betraktas som ett utsatt område. Studien fokuserar på hur ansvar förskjutits från makro- via meso- till mikronivån och hur boende i området har kommit att organisera sig till motstånd mot denna förskjutning. Studien bygger på observationer, intervjuer och dokumentstudier, och författarna drar slutsatsen att ansvarsförskjutningar som sker mellan olika nivåer resulterar i motstånd och kamp. Det har skapats ett kollektivt organiserat tryck underifrån på att stoppa alltför långtgående renoveringar som skulle innebära att personer med sämre inkomster inte kan bo kvar i området. I artikeln ”Ojämlikhetsrealism. Normalisering av ojämlikhet i Göteborg” undersöker Catharina Thörn stadens satsning på att minska ojämlikhet och segregation med stadsplanering som ett av redskapen. Genom att analysera kedjan från politiska mål till genomförande visar Thörn hur jämlikhet systematiskt har bortprioriterats och vilka mekanismer som bidragit till de... PubDate: 2023-06-29 Issue No:Vol. 60, No. 1 (2023)
Authors:Lina Sandström Pages: 5 - 32 Abstract: I en politisk kontext där trygghet har kommit att handla allt mindre om välfärd och alltmer om brottsbekämpning, och där asylinvandring har kommit att ses som ett hot mot den svenska tryggheten, undersöker denna artikel hur asylsökande flyktingar upplever tryggheten i Sverige. Artikeln bygger på en intervjustudie med syriska asylsökande flyktingar som anlände till Sverige under den så kallade flyktingkrisen som kulminerade år 2015. I de asylsökande flyktingarnas berättelser beskrivs Sverige ofta som ett tryggt land, samtidigt som beskrivningen av den egna tillvaron präglas av otrygghet. Särskild vikt läggs vid upplevelsen av trygghet i relation till asylprocessen, den ekonomiska situationen, boendet och de sociala relationerna samt hur upplevelsen av trygghet förändras över tid. Artikeln redogör även för lagändringar inom asylpolitiken som införts före och efter studiens genomförande. Dessa ändringar antas leda till minskad asylinvandring och i förlängningen till minskad brottsrelaterad otrygghet. Samtidigt leder de till kraftigt försämrade förutsättningar för trygghet för asylsökande flyktingar, och artikeln ifrågasätter huruvida en ökad otrygghet för en redan utsatt grupp verkligen kan leda till ökad trygghet i samhället i stort. PubDate: 2023-06-29 DOI: 10.37062/sf.60.24453 Issue No:Vol. 60, No. 1 (2023)
Authors:Klara Hermansson Pages: 33 - 55 Abstract: The aim of the present article has been to explore how the public is encouraged to engage emotionally in criminal policy matters. By comparing how two of the largest political parties in Sweden – the Moderate Party and the Social Democratic Party – express emotions during the 2018 election campaigns, the article has illustrated an emotional political struggle over voters. Even though worry and (dis)trust are prominently articulated emotions by both political parties, they address these emotions in different ways and the parties also differ regarding which emotions they encourage in the public. The Moderate Party describes worry and distrust as a result of a correct evaluation of society’s state, the constituted solution being to change social conditions through an advancement of state control. Instead, The Social Democratic Party portrays worry as a result of the uncertainty of the future, and the party encourage the public to invest in trust in others to overcome this worry. PubDate: 2023-06-29 DOI: 10.37062/sf.60.24779 Issue No:Vol. 60, No. 1 (2023)
Authors:Håkan Thörn, Ove Sernhede, Hans Lindgren Pages: 57 - 81 Abstract: Under 2010-talet har en rad projekt initierats i syfte ”utveckla” eller ”lyfta” stadsdelar som klassificerats som ”utsatta” eller ”särskilt utsatta”. Med fokus på Angered i Göteborg analyserar denna artikel de styrningsstrategier som varit dominerande, vilka konflikter de genererat, vilka strategier som boende i stadsdelarna utvecklat samt utgången av konflikterna. Med utgångspunkt i kritisk urbanforskning och governmentalityteori urskiljer vi tre former av ansvarsförskjutning: 1) från makro- till mesonivå när kommunala bostadsbolag får ansvar för att leda partnerskap med privata aktörer och ideella organisationer på ett sätt som ålägger dessa aktörer uppgifter som tidigare varit statens ansvar, 2) från meso- till mikronivå när kommunala bostadsbolag förskjuter ansvaret för renoveringar av hus och utveckling av lokala miljöer till enskilda hyresgäster, 3) från mikronivå tillbaka till meso- och makronivå när invånare i miljonprogramsområden gör motstånd mot den ansvarsförskjutning som genomsyrar styrningen av omvandlingsprojekten genom genom att kräva återtagande av politiskt ansvar på kommunal och nationell nivå. PubDate: 2023-06-29 DOI: 10.37062/sf.60.24784 Issue No:Vol. 60, No. 1 (2023)
Authors:Catharina Thörn Pages: 83 - 106 Abstract: I den här artikeln argumenterar jag för att stadsplaneringen domineras av ojämlikhetsrealism – ett ideologiskt ramverk och en styrform som normaliserar ojämlikhet och prioriterar åtgärder som leder till att segregationen fördjupas, trots att politiken kan ha satt upp andra mål. I fokus för analysen står Göteborgs stads satsning på att minska ojämlikhet och segregation med stadsplanering som ett av redskapen. Genom att analysera kedjan från politiska mål till genomförande visar jag hur jämlikhet systematiskt bortprioriterats och vilka mekanismer som bidragit till detta. Analys av centrala dokument och intervjuer med politiker och tjänstepersoner framhäver flera samverkade processer som tillsammans genererar en styrform som benämns ”ojämlikhetsrealism”. PubDate: 2023-06-29 DOI: 10.37062/sf.60.25000 Issue No:Vol. 60, No. 1 (2023)
Open Access journal
