JournalTOCs

Techne Series : Research in Sloyd Education and Craft Science A
Number of Followers: 1

This is an Open Access Journal

Open Access journal
ISSN (Print) 1893-1774 - ISSN (Online) 1893-1774
Published by Nordiskt Forum för Forskning och Utvecklingsarbete inom Utbildning i Slöjd

[1 journal]

Epilog
- Authors: Stina Westerlund, Kajsa Borg, Mia Porko-Hudd, Viveca Lindberg
  Abstract: De olika bidragen i antologin grundar sig i den slöjdverksamhet som funnits i nordiska skolor sedan närmare 150 år. Hur har slöjdkunnandet förändrats' Artiklarna berör många aspekter av slöjdaktiviteter, men skall inte uppfattas som en forskningsöversikt, endast som exempel på nutida slöjdforskning. Här återfinner vi några av alla de eldsjälar som betytt oerhört mycket för slöjdämnets utveckling och konsolidering i både referenslistor och texter. De slöjdande barnens röst blir hörd, ämnets organisation och slöjdlärarnas undervisning diskuteras. Vi påminns även om grundläggande begrepp och bildningsfrågor (no. danning) som utgör en del av basen för all slöjdundervisning oavsett vilken tidsålder vi befinner oss i. Läs vidare i epilogen genom att klicka på "pdf" till höger om denna text.
  PubDate: 2021-12-23
  DOI: 10.7577/TechneA.4746
  Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
Förord
- Authors: Stina Westerlund, Kajsa Borg, Mia Porko-Hudd, Viveca Lindberg
  Abstract: Arbetet med den här antologin har pågått i drygt ett och ett halvt år genom digitalt nordiskt samarbete, när coronaviruset i stor utsträckning förhindrat alla andra kontakter. Syftet med den är att ge en lägesbeskrivning av den nordiska slöjdforskningen och samtidigt ge en gedigen bakgrund för framtidens slöjdforskare. Texterna i boken handlar både om tillbakablickar, nutidsskildringar och framtidsperspektiv. Antologin tillägnas professor Marléne Johansson, vars nordiska engagemang och arbete för slöjdpedagogisk forskning är av stor betydelse. Läs vidare i epilogen genom att klicka på "pdf" till höger om denna text.
  PubDate: 2021-12-23
  Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
Inledning
- Authors: Stina Westerlund, Kajsa Borg, Mia Porko-Hudd, Viveca Lindberg
  Abstract: Initiativet till en nordisk antologi har sin grund i att professor Marléne Johansson, Högskolan för design och konsthantverk (HDK), Göteborgs universitet närmade sig den formella pensionsåldern i Sverige. De artiklar som är resultatet i denna antologi representerar författare från olika nordiska länder. Var och har själv fått välja innehåll för sina artiklar, vilket lett till en brokig samling av ämnesval och på så sätt ett rikt men samtidigt vitt förgrenat innehåll, där artiklarna också har olika karaktär. Medan en del är traditionella forskningsartiklar, har andra karaktären av essäer, även nationella traditioner har bidragit till hur artiklarna utformats. Redaktörerna har valt att gruppera artiklarna i fem tematiska avdelningar, där artiklarna, trots olikheterna, ändå karakteriseras av ett övergripande samband, några karaktäriseras av författarna som vetenskapliga essäer. Samtliga artiklar har genomgått dubbelblind granskning av externa granskare. Presentation av respektive författare återfinns i anslutning till artiklarna. Antologin avslutas med en epilog, författad av redaktörerna. Läs vidare i epilogen genom att klicka på "pdf" till höger om denna text.
  PubDate: 2021-12-23
  Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
"Coronaslöjd”
- Authors: Mia Porko-Hudd, Juha Hartvik
  Pages: 1 - 20
  Abstract: Syftet med studien var att utreda vad omställningen till distansundervisning inom den grundläggande utbildningen medförde för lärarna och läroämnet slöjd i Finland våren 2020. Distansundervisning där lärare och elever var fysiskt åtskilda från varandra tillämpades för att begränsa spridningen av det nya coronaviruset, covid-19. Studiens empiri bestod av videomaterial från två tankesmedjor med 93 lärare från 56 olika skolor. Tankesmedjorna hade som målsättning att stöda lärarna att bemästra situationen och erbjuda forum för kollegial samverkan. Innehållsanalyserna genomfördes i förhållande till betingelser som påverkar undervisningen. Varje kodning granskades i relation till slöjdpedagogiska teorier om lärande och undervisning. Resultaten indelades i fem särdrag för distansundervisning i slöjd. Analyserna visade att den snabba övergången till distansundervisning medförde att fokus försköts mot tidsmässigt kortare slöjdprojekt och elevernas aktiverande framom långsiktiga hela slöjdprocesser. Även slöjdsalens mångsidiga kommunikation uteblev i digitala miljöer.
  PubDate: 2021-12-23
  DOI: 10.7577/TechneA.4722
  Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
Med videofilm som reiskap
- Authors: Karen Brænne, Sissel Midtlid
  Pages: 21 - 34
  Abstract: Denne artikkelen handlar om erfaringar frå eit felles FOU-prosjekt der ein høgskuletilsett lærer ein kollega å dreie leire. Læringssituasjonen blir støtta med sjølvobservasjon gjennom videofilm. Målet for arbeidet er å utvikle kunnskap om potensialet i videofeedback som ein medierande reiskap i dialog mellom kollegaer, men også mellom enkeltindivid – material og analoge verkty. Korleis erfarer eit kollegapar at videofeedback (VFB) kan utvikle refleksjon over handverksundervisning, der situasjonen er dreiing i leire' Metoden er skildra som autoetnografisk. Forskarane sine erfaringar er samla i tekstloggar, skrivne etter studie av videofilmane. Analysen er gjort etter inspirasjon frå analysemetoden meiningsfortetting (Kvale & Brinkmann, 2015), og kjem til gjennom tre faser: Gjennomlesing og temaidentifisering, frå tema til koder, og frå koder til meiningsfortetting. Artikkelen fokuserer på tre forhold der VFB ser ut til å utvikle refleksjon over handverksundervisning i dette prosjektet:Dei teknologiske moglegheitene ved VFB hjelper læraren å sjå eiga “teoretisk” plattform. Den multimodale forma ved VFB framkallar kinestetiske og kroppslege minner. VFB fungerer som eit vitne, ei 3. stemme som påverkar det relasjonelle i samarbeidet.
  PubDate: 2021-12-23
  DOI: 10.7577/TechneA.4723
  Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
Kommunikation og læring i det håndværksmæssige
læringslandskab
- Authors: Bent Illum
  Pages: 35 - 48
  Abstract: Kommunikation er et væsentligt didaktisk perspektiv, hvad enten den er digital, verbalt, visuel, kropslig eller noget andet. Det væsentlige i kommunikationen er at vælge kommunikationsformer og kommunikative ressourcer, der muliggør, at de ønskede signaler når modtageren i en form, der er mulig for modtageren at sanse (opfatte), og signalerne skal gerne opfattes på samme måde, som har været afsenderens intention. Artiklen forsøger at afdække, hvorledes kommunikationen foregår i praksissituationer mellem mennesker i det håndværksmæssige læringsrum' Hvorledes er kommunikationsopbygningen, tætheden og varigheden af kommunikationernes enkeltdele i dette praksisfelt' Hvorledes forholder underviserne sig i det didaktiske valg af kommunikationsform og kommunikativ ressource i forhold til undervisningens faglige indhold i værkstedsfaget. Disse forhold er alle interessante og relevante i undervisernes didaktiske overvejelser i forhold til forskellige såvel praktiske som teoretiske fagelementer i værkstedsfagene, og for elevernes eller de studerendes muligheder for at modtage de afgivne signaler. De empiriske data tager afsæt i dataindsamlinger, der er foregået i 2014-2018 i forbindelse med arbejdet med artiklerne:"Kommunikation och lärande i slöjdverkstaden”, ”Kommunikative ressourcer i håndværksmæssig undervisning - hvordan underviserens handlinger bliver til den lærendes handlinger” samt ”Slöjdmetodiken svarta hul”. Artiklerne er udarbejdet af Joakim Andersson, Lone Brøns-Petersen. Peter Hasselskog og Bent Illum. Empirien relateres og diskuteres i forhold til kommunikationsteori og til lærings/hukommelses/pædagogisk teori.
  PubDate: 2021-12-23
  DOI: 10.7577/TechneA.4724
  Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
Slöjdämnet och karriärreformen
- Authors: Stina Westerlund
  Pages: 49 - 72
  Abstract: En karriärstegsreform introducerades 2013 i svensk skola med den nya befattningen förstelärare. Reformen avsåg förbättra elevers resultat genom stärkt lärarprofessionalism. Syftet med denna artikel är att undersöka hur slöjdlärares professionella identiteter framträder i berättelser om deras arbete som förstelärare och diskutera vilka förutsättningar karriärreformen ger för utveckling av undervisning i slöjdämnet. Med utgångspunkt i narrativ teori och Mishlers definition av berättelser som identitetsframträdanden har analys genomförts i tre steg av positionering, vändpunktsanalys och kontextualisering där lärarnas berättelser relaterats till metanarrativ om den professionella läraren. Resultatet visar hur lärarna i sina berättelser tar stöd i metanarrativen och hur detta kan relateras till varierande grad av stabilitet i den professionella identiteten, till variationer i det uppfattade handlingsutrymmet och det personliga engagemanget samt i det strukturella stödet för arbetet. I artikeln diskuteras vilken professionalism och vilka utvecklingssatsningar karriärreformen tenderar att stödja samt vilka konsekvenser detta får för slöjdlärares möjligheter till utveckling av slöjdämnet.
  PubDate: 2021-12-23
  DOI: 10.7577/TechneA.4725
  Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
Stridbara röster i textilslöjdens tjänst
- Authors: Sie von Gegerfelt Kronberg
  Pages: 73 - 84
  Abstract: Materialet i den här artikeln är främst hämtat ur facktidskriften Svensk Slöjdtidning, organ för Sveriges Slöjdlärarinneförening åren 1960–1969. Ett deskriptivt förhållningssätt samt en kvalitativ textanalys för bearbetning och tolkning av materialet har använts vid granskningen. Avsikten med den valda metodansatsen var att undersöka vilka skribenter som skrev om textilslöjdens innehåll, vad textilslöjd implicerade under 1960-talet och analysera de problem som man brottades med samt hur texterna avspeglar en strävan mot utveckling av slöjdämnet. Textillärare Ingrid Lenberg, då anställd vid Aktiv hushållning är en av de röster som flitigt förekom i tidskriften. Hon var ordförande i Sveriges slöjdlärarinneförening och en aktiv artikelförfattare med bland annat argument för att konsumentkunskap skulle införas som ett ansvarsområde i slöjdundervisningen. Fil lic. tillika väv- och textillärare Gunhild Engholm skrev också flitigt artiklar rörande textilslöjdens innehåll och tillämpning i grundskolan. Det fria skapandet med kulturarvet som inspiration för elevers egna idéer debatterade hon ofta om. Både Lenberg och Engholm var stridbara förkämpar för hur textilslöjdens innehåll kunde anpassas till samhällsutvecklingen.
  PubDate: 2021-12-23
  DOI: 10.7577/TechneA.4728
  Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
Forming i barnehagen – et tilbakeblikk for framtida
- Authors: Kari Carlsen
  Pages: 99 - 114
  Abstract: I nordisk barnehagepedagogikk har aktiviteter med materialer hatt stor plass historisk sett. Faget forming, fagbetegnelsen i norsk barnehagetradisjon og barnehagelærerutdanning, inngår i definisjonen av sløyd, slik denne er beskrevet av det nordiske fag- og forskermiljøet (NordFo). I norsk utdanning omfatter dette både håndverket og det bildeskapende området i spennet mellom det materiale og digitale. Nyere forskning viser at skapende virksomhet med materialer utgjør en mindre del av innholdet i barnehagen enn tidligere (Carlsen, 2015; Fredriksen, 2011 m.fl). Målsettingen med artikkelen er 1) å gi et historisk tilbakeblikk der fagets egenart tydeliggjøres, 2) å sette dette tilbakeblikket inn i en kunnskapsteoretisk kontekst som peker framover mot 3) en aktualisering av fagfeltet i forhold til FNs bærekraftsmål og barns rett til ytring ifølge FNs barnekonvensjon. Artikkelen bygger på empirisk materiale fra en etnografisk studie i barnehagen (Carlsen, 2015), og omfatter en analyse av styringsdokumenter og historisk skriftlige kilder knyttet til faget, relevante barnehagepedagogiske tekster og nyere forskning om fagets praksis. Drøftingen i artikkelens tredje del belyser gjennom eksempler hvordan fagets forankring i natur- og kulturmaterialer kan løftes inn i et framoverrettet bærekraftperspektiv, og diskuterer hvordan en forskyvning i kunnskapsteoretiske perspektiver gir mulighet til nye forståelser av formingsfagets bidrag til barnehagens innhold.
  PubDate: 2021-12-23
  DOI: 10.7577/TechneA.4730
  Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
Minnen av olika material och olika tillvägagångssätt
- Authors: Marcus Samuelsson
  Pages: 115 - 132
  Abstract: Denna essä är en fallstudie som riktar uppmärksamheten mot en ung vuxen, Erik, och hans erfarenheter, minnen, berättelse och föremål från det som kallades för slöjd i olika material på ett fritidshem. Samtidigt är det en didaktisk studie då den i korthet också berör hur blivande lärare i slöjd tolkar barns artefakter. Eriks berättelser om föremålen som gjorts i olika tekniker och olika material med mer eller mindre stöd av vuxna ger en bild av det som kallades slöjd på fritidshemmet. Essän bidrar för det första, utifrån samtalen med Erik om hans artefakter, med insikter om hur materiella förutsättningar och didaktisk inramning påverkar både vad som görs och hur det görs. Den bidrar för det andra, utifrån samtal med blivande lärare i slöjd, också med insikter om hur vuxna riskerar att missuppfatta barns artefakter utifrån föreställningar om en sammanhållen gestaltning bortom materiella förutsättningar och didaktisk inramning.
  PubDate: 2021-12-23
  DOI: 10.7577/TechneA.4731
  Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
Elevers minnen från slöjdundervisning
- Authors: Annelie Holmberg
  Pages: 133 - 148
  Abstract: Syfte är att i essäform föra ett resonemang om egentillverkade föremåls position i minnen från slöjdundervisning. Varför minns vi föremål och vad kan bidra till minnens tillsynes starka position' Empirin består av skriftliga minnena, i form av ett urval om drygt 200 brev från elever som deltagit i slöjdundervisning. Breven är resultatet av ett publikt upprop inför utställningen Skolslöjd vid Nordiska museet år 2012. Analysen är genomförd genom en kvalitativ textanalys av brevens innehåll. Som stöd i resonemanget kring resultatet av brevens analys används begrepp och tankegångar från litteratur och forskning med fokus på minnen av föremål och ett meningsskapande i samband med tillverkning av föremål. Utöver detta används även forskning om minnen från undervisning. Texten, analys och litteratur i samverkan, visar avslutningsvis att föremål kan hjälpa individen att minnas men att dessas betydelse påverkas av bland annat tid och kontext. Föremålen både formar och framkallar minnen. Elevens upplevelser (såväl positiva som negativa) av föremålet och tillverkningen av dessa tycks påverka de minnen som skapas. Empirin och den valda litteraturen bidrar tillsammans till förståelse om vad elever minns och detta bidrar till reflektion gällande föremålens roll i slöjdundervisning och undervisningens utformning.
  PubDate: 2021-12-23
  DOI: 10.7577/TechneA.4732
  Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
Slöjd, bildning och profession
- Authors: Sven Hartman
  Pages: 149 - 164
  Abstract: Syftet med denna essä är att diskutera den pedagogiska slöjden i ett bildningsperspektiv. Det sker genom att belysa hur skolslöjden under perioden 1880–1920 formades i spänningsfältet mellan samhällets behov av hantverksutbildning och skolans behov av att använda slöjd som ett pedagogiskt verktyg. Under dessa år diskuterades slöjden ofta i ett bildningsperspektiv även om bildningsbegreppet inte alltid skrevs fram. I texten behandlas olika idéer hämtade från några av de viktigare slöjddebattörerna i Norden. Avslutningsvis diskuteras hur argument från den tidiga debatten om skolslöjden ibland återspeglas i senare tiders debatt om slöjdämnet. I kapitlet används bland annat begreppen bildning, utbildning, halvbildning, hantverksskicklighet, händighet och profession.
  PubDate: 2021-12-23
  DOI: 10.7577/TechneA.4733
  Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
Forskning på bredden av vetenskapsområdet
- Authors: Christina Nygren-Landgärds
  Pages: 165 - 178
  Abstract: De flesta skolämnen har på universitetsnivån en moderdisciplin som värnar om forskningen i ämnets substansfrågor. Slöjd är ett skolämne som saknar en motsvarande moderdisciplin. Till exempel i Finland är slöjd ett eget vetenskapsområde, men placerat inom de pedagogiska vetenskaperna. Slöjd är dock ett mångfasetterat fenomen som behöver studeras i hela sin bredd för att utvecklas, inte enbart som ett skolämne. Syftet med denna artikel är att diskutera behovet av och utmaningar med forskning på bredden, d.v.s. forskning som tar fasta på både slöjdens kärna, den skapande processen och andra slöjdperspektiv. I artikeln diskuteras problematiken på ett teoretiskt allmänt plan. Den teoretiska diskussionen konkretiseras med tre utexaminerade masters reflektioner kring planeringen och genomförandet av en masteruppsats på bredden av vetenskapsområdet, d.v.s. forskning som inkluderar både en egen skapande process och pedagogisk/didaktiska perspektiv.
  PubDate: 2021-12-23
  DOI: 10.7577/TechneA.4734
  Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
Social magi i håndværksfagene
- Authors: Marie Debora Koch, Eva Ahlskog-Björkman
  Pages: 179 - 192
  Abstract: Det overordnede mål i studiet er at få forståelse for, hvordan bæredygtighed som grundlæggende element i sloyd education kan ændre i studerendes aktive sociale og demokratiske deltagelse i det samfund de lever i. Målet er endvidere at få en forståelse for, hvordan den sociale dimension som en del af bæredygtig udvikling kan relateres til sloyd education. Vores forskningsspørgsmål er: Hvordan italesætter informanterne den sociale dimension i sloyd education, når bæredygtighed er det grundlæggende element' Studiet er sociokulturelt og vi har valgt at udfolde den sociale dimension gennem informanternes fortællinger ud fra lerfigurer som visualiserer bæredygtighed i sloyd education. Fortællingerne analyseres i det aktuelle studie ved brug af den transskriberede tekst fra videooptagelser. Vi gennemførte en fem trins analyse, hvor det første trin var meningskondensering. Andet trin var bestemmelse af forskellige meninger, tredje trin udtrykte det dominerende tema, fjerde trin var at sætte de forskellige meninger sammen og se dem i lyset af undersøgelsens formål. Og endelig var det femte trin at sammensætte de vigtigste meninger i et selvstændigt udsagn. Vi kommer med bud på hvordan resultaterne, der peger på en overset social dimension i sloyd education, kan bidrage til at udvikle de studerendes færdigheder og kompetencer med det formål at de studerende kan deltage som aktive medborgere i det samfund de lever i.
  PubDate: 2021-12-23
  DOI: 10.7577/TechneA.4735
  Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
Från materialitet till sociomaterialitet
- Authors: Roger Säljö
  Pages: 193 - 208
  Abstract: Våra sätt att tala om kunskaper och färdigheter präglas av perspektiv och distinktioner som formulerades redan under Antiken, för mer än 2000 år sedan. Här etablerades motsättningar, dualismer, som den mellan teori och praktik, kropp och själ, och tanke och handling, som skulle få stor betydelse inte bara för vår syn på kunskap, utan också för hur vi uppfattar sociala roller. Genom dessa distinktioner etablerades en skillnad mellan intellektets/tänkandets aktiviteter och kroppens/ handens, som än idag reproduceras och som har konsekvenser. Vi talar exempelvis om teoretiska ämnen och praktisk/estetiska ämnen i skolan, och vissa yrken ses som praktiska och andra som teoretiska. Vetenskapliga discipliner formerades också med dessa dualismer som bakgrund, vissa handlar om kroppen, andra om psyket/själen/intellektet. Vi fick en uppdelning, compartmentalization som man säger på engelska, där en helhet – en människa – delades upp i delar som studerades var för sig (intellekt, minne, hjärna, styrka, hälsa m fl). Tanken är att kunskaper från dessa områden så småningom om ska kunna syntetiseras så att vi ska kunna uttala oss om helheten. Men detta är inte helt enkelt. Utgångspunkten för detta kapitel är att materialitet och interaktion med materiella föremål är grundläggande för lärande och utveckling hos individer, i institutioner och på samhällsnivå. Det är när våra insikter omsätts i materialitet, som de befästs och kan användas. Det är också genom interaktion med en fysisk och sociomateriell omvärld som vi lär och utvecklas. I kapitlet ges exempel på hur artefakter utvecklats och hur dessa samtidigt är manifestationer av kunskaper och tillika utgör en bas för utveckling av ”praktiska” kunskaper. Vi kan och lär genom att hantera artefakter och detta gäller alla slags kunskaper: språkliga, intellektuella, estetiska och sådana som innebär att vi hanterar och modifierar vår fysiska omvärld. Design är en grundläggande form av mänsklig kunskapsutveckling och här kan inte tanke och kropp skiljas åt.
  PubDate: 2021-12-23
  DOI: 10.7577/TechneA.4736
  Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
Sløyden i endring
- Authors: Jostein Sandven
  Pages: 209 - 230
  Abstract: Denne artikkelen undersøker temaområder som karakteriserer den nordiske sløyden og avdekker ulike påvirkningsfaktorer som styrer fagområdets utvikling. Som empiri anvendes en kartlegging av 145 plenumsforedrag avholdt på NordFo konferanser i tidsrommet 1985–2020. Studien viser at noen tema er bundet til tid, andre kommer igjen etter å ha vært fraværende en stund, mens atter andre er uttrykk for en ny samfunnsutvikling. I løpet av de siste konferansene blir nye tema tydeligere. Disse kan si noe om forskningsinteressen og eventuelle endringer av den pedagogiske sløyden. Resultatene og analysen peker på at temaet, Sløydens økosofi, setter farge på de andre sløydpedagogiske temaene og kan på den måten gi retning til endring av skolefaget. Metoden som er benyttet er ”Tematisk analyse i sløyd”, en metode som er beslektet med ”Grounded Theory”.
  PubDate: 2021-12-23
  DOI: 10.7577/TechneA.4737
  Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
Tendenser inom slöjdens forskningsområde
- Authors: Kajsa Borg
  Pages: 231 - 254
  Abstract: Nordisk slöjd- och hantverkstradition är en uråldrig företeelse. Hantverkskunnandet har traderats och utvecklats genom generationers slöjdande från stenåldern och fram till modern tid. Däremot är forskning om och i slöjd och hantverk en mycket ung företeelse som ännu inte har lyckats etablera sig som en självständig akademisk disciplin i samtliga de nordiska länderna. Syftet med denna artikel är att beskriva och analysera skillnader och likheter i hur nationella slöjdforskningsmiljöer utvecklats, från den trevande starten på 1970-talet, till nutid när ett förgrenat forskningsområde växer fram via akademiska institutioner. Det handlar om vilka reella möjligheter till utveckling av ett nytt vetenskapsområde som funnits och vilken riktning utvecklingen tagit. På grund av svårigheterna att med säkerhet definiera relevanta doktorsavhandlingar är det omöjligt att kvantifiera någon form av resultat. I stället får det redovisade antalet avhandlingar vara en indikation på tendenser, dels hur olika ämnesval dominerar i de nordiska länderna dels hur ämnesvalen eventuellt förändrats över tid.
  PubDate: 2021-12-23
  DOI: 10.7577/TechneA.4738
  Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
Förord
- Authors: Mia Porko-Hudd
  Abstract: Bästa läsare! Välkommen att läsa artiklar i detta nya nummer av Techne Serien, det tredje numret under år 2021. I numret finns sex artiklar vars gemensamma nämnare kan reduceras till ordkonstruktionerna samskapande, meningsskapande och tvärvetenskapande. Den första artikeln Video Data Analysis for Tracing Emotional Aspects of Collaborative Design and Making Processes av Tiina Paavola, Kaiju Kangas, Sirpa Kokko, Sini Riikonen, Varpu Mehto, Kai Hakkarainen och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, beskriver införandet av en systematisk analys på tre nivåer för videoanalys, för att spåra emotionella aspekter av en Makercentrerad samarbetsdesign och tillverkningsprocess. För analys av longitudinella samarbetsprocesser utvecklades den visuella analysmetoden Making-Process-Rug, som möjliggör spårning av materialmedierade verbala och förkroppsligade tillverkningsprocesser. Metoden exemplifieras genom en fallstudie där en grupp elever i årskurs 7 använde traditionella och digitala tillverkningstekniker för att uppfinna, designa och tillverka artefakter. Datamaterialet utgörs av 11 timmar videofilm som analyseras på tre nivåer bestående av makro, mellanliggande och mikro nivå. Resultaten visar att metoden för att identifiera känslor från videodata har potential för pedagogisk forskning inom olika områden, men att kulturspecifika uttryck och tolkningar av känslor kräver särskild uppmärksamhet i fortsatt metodutveckling. I den andra artikeln Laddad slöjd – slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande, strävar Marléne Johansson att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Artikeln inleds med beskrivningar om olika redskaps och föremåls laddningar. Med hjälp av en sax, en nål och en jeansväska illustreras hur olika varianter av respektive redskap har olika laddningar. En sax är inte bara en sax, den kan t ex vara en fårklippningssax, leksakssax i plast, tillklippningssax, plåtsax, kirurgsax, taggsax, broderisax, knapphålssax eller frisörsax, var och en med sin egen form, sitt eget specifika användningsändamål och laddning. Johansson belyser vidare hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar samt för resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. Artikeln avslutas med att lyfta fram behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål. Artikeln ”Det blir ofte vanskelig å få til de tverrfaglige greiene” Et lærerperspektiv på tverrfaglighet av Torunn Paulsen Dagsland tar läsaren till tvärvetenskapliga utmaningar och möjligheter som den nya läroplanen för den norska grundutbildningen ger. Artikeln belyser hur den övergripande delen av läroplanen beskriver begreppet tvärvetenskapligt som en pedagogisk princip och hur detta tillåter lärare att konstruera sin egen förståelse för vad ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt är, och hur olika former av tvärvetenskaplig undervisning kan formas. Undersökningen bygger på dokumentanalys och intervjuer med tolv lärare i gymnasiet som undervisar i naturfag och i kunst og håndverk. Den teoretiska ramen för studien utgörs av Goodlads läroplansteori. Artikeln beskriver vad lärarna placerar i begreppet tvärvetenskapligt och hur de operationaliserar detta i sin undervisning. Studien visar att majoriteten av lärarna hävdar att tvärvetenskap innebär undervisning där ämnen integreras och glider in i varandra. Undersökningen visar dock att när lärarna ser på sin egen operationaliserade undervisning, märker de att de förstår och tillämpar den tvärvetenskapliga metoden på olika sätt. Den fjärde artikeln utgörs av Reasons for knitting blogging and its importance for crafting av Katja Vilhunen, Sinikka Pöllänen and Harri Pitkäniemi. I artikeln beskrivs en studie om orsaker till varför många som håller på med stickning, också väljer att blogga om sin verksamhet och hur bloggandet i sin tur stödjer hantverket. Studien genomfördes som en mixed-methods studie där det empiriska materialet insamlades genom två online enkäter under två olika år i samma grupp av finska bloggare, samt genom essäer skriva efter de senare enkäterna. Studiens kvantitativa data fokuserade på tidsrelaterade förändringar i bloggningen, medan det kvalitativa datat användes som klargörande beskrivningar. Resultaten visar att det fanns flera orsaker till bloggning om stickande. Orsakerna bestod av inspiration och materialisering, känsla av samhörighet och gemenskapsstöd, samt uppmuntran, reflektion och minnen. Studien antyder att stickning och bloggning kompletterade varandra, och att bloggningen stödde utvecklingen av bloggarnas stickning till en seriös fritidsaktivitet bestående av meningsfulla långsiktiga aktiviteter och tydliga mål. Den femte artikeln i numret är skriven av Stina Westerlund och Marcus Samuelsson. Artikeln Lära sig att stå ut – ett bidrag till diskussionen om varför vi har slöjd i skolan foku...
  PubDate: 2021-06-22
  DOI: 10.7577/TechneA.4488
  Issue No: Vol. 28, No. 3 (2021)
PATT38 Introduction
- Authors: Mia Porko-Hudd, Eila Lindfors, Marja-Leena Rönkkö
  Abstract: Technology in our Hands. Creative Pedagogy and Ambitious Teacher Education Click on the "pdf" button to open and read
  the introduction to the conference.
  PubDate: 2021-04-26
  Issue No: Vol. 28, No. 3 (2021)
Utbytesstuderandes erfarenheter av slöjd på
universitetsnivå
- Authors: Pia Brännkärr
  Pages: 78 - 93
  Abstract: Internationalisering är en viktig del av universitetens verksamhet. Inom slöjdvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa har det iakttagits en ökning när det gäller antalet utbytesstuderande med intresse att avlägga en eller flera slöjdkurser under deras utbytesperiod. För en del utbytesstuderande har slöjd varit någonting helt nytt och obekant medan andra har haft ett liknande ämne i sitt hemland. Det här har väckt intresset och frågan om vad som gör lärandet och verksamheten i slöjd intressant för utbytesstuderande. Den här studiens syfte är att undersöka hurdana erfarenheter utbytesstuderande får under en slöjdkurs på universitetsnivå. Forskningsfrågan är: Vilka erfarenheter synliggör utbytesstuderande från slöjdkursen de deltagit i' Genom studien fås ett internationellt perspektiv på slöjdupplevelser, samt kunskap som hjälper mottagande universitet och lärare att i framtiden anpassa verksamheten så att studerande får bästa möjliga utbyte och erfarenhet. Det empiriska materialet består av 13 utbytesstuderandes skriftliga kursuppgifter från en slöjdkurs hösten 2018. Genom tematisk analys och med hjälp av programmet Nvivo har studerandes texter analyserats och fem teman har skapats. Det som framkommer i resultatet är att utbytesstuderandes erfarenheter berör: det personliga såsom känslor och personlig utveckling, det ämnesteknologiska såsom olika tekniker och material, den kommande lärarprofessionen, kontakten till och interaktionen med medstuderande och lärare, samt kopplingar och reflektioner till det omgivande samhället och hemlandet. Många av erfarenheterna fokuserar på det personliga och på interaktionen och kontakten med medstuderanden. Erfarenheterna berör till stor del liknande områden som framkommer i tidigare forskning. Keywords: utbytesstuderande, erfarenhet, slöjd, universitet, slöjdutbildning
  PubDate: 2021-06-22
  DOI: 10.7577/TechneA.4461
  Issue No: Vol. 28, No. 3 (2021)