Publisher: FORTE: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Total: 1 journals)   [Sort by number of followers]

Showing 1 - 1 of 1 Journals sorted alphabetically
Socialmedicinsk Tidskrift     Open Access  
Similar Journals
Journal Cover
Socialmedicinsk Tidskrift
Number of Followers: 0  

  This is an Open Access Journal Open Access journal
ISSN (Print) 0037-833X
Published by FORTE: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Homepage  [1 journal]
  • Medicinsk kunskapsutveckling, samhällets paradigmskiften och effektiv
           vårdorganisation

    • Authors: Lars Borgquist
      Abstract: Kunskapen om sjukdomar har under de senaste sjuttio åren ökat explosionsartat. Flera behandlingar har genomgått paradigmskiften och många sjukdomar kan numera behandlas med lyckat resultat. Som en följd har vårdorganisationen förändrats. Björn Smedby visade ett stort intresse för ämnet hälsoekonomi; ett ämne som beaktar både medicinska och ekonomiska förutsättningar vid analyser av sjukvårdsorganisationen. Med magsårssjukdomen som exempel illustreras här hur kunskapsutvecklingen inom sjukvården format vårdorganisationen. Den medicinska kunskapsutvecklingen beskrivs med hjälp av fyra kunskapsnivåer. Förutsättningar för god effektivitet föreligger när den organisatoriska strukturen beaktar överensstämmelse mellan den rådande kunskapsnivån och samhällets styrfaktorer. Två situationer med risk för uppkomst av organisatorisk ineffektivitet diskuteras: 1) hälsotillstånd på låg kunskapsnivå, vilka styrs av monetära värderingar; 2) hälsotillstånd på en hög kunskapsnivå, vilka styrs av förlegade professionella regler och värderingar. .
      PubDate: 2022-06-14
      Issue No: Vol. 99, No. 3 (2022)
       
  • 10th Nordic Health Promotion Research Conference

    • Authors: Helen Hedlund
      Abstract: Sustainability and the impact on health and well-being 14–16 June 2023 at Halmstad University, Sweden
      PubDate: 2022-06-14
      Issue No: Vol. 99, No. 3 (2022)
       
  • Temaledare - Till minne av Björn Smedby

    • Authors: Ulrika Winblad
      Pages: 317 - 319
      Abstract: Det finns flera goda skäl att ge ut ett temanummer till Björn Smedbys minne. Det första handlar om att visa på vilket sätt Björn har varit en föregångare när det gäller att introducera ämnet hälso- och sjukvårdsforskning i en svensk kontext och vilken betydelse hans arbete fortfarande har för sjukvården och hälso- och sjukvårdsforskningen 40 år senare. Även om ämnet Health Services Research är väl etablerat på de flesta stora universitet i västvärlden har det hittills saknats en historieskrivning kring ämnets framväxt i Sverige. Ytterligare ett skäl till detta temanummer är att uppmärksamma den stora betydelse Björn haft för vissa specifika frågor, så som utarbetandet av ett klassifikationssystem för olika sjukdomar och utvecklingen av den medicinska fackterminologin.
      PubDate: 2022-06-14
      Issue No: Vol. 99, No. 3 (2022)
       
  • Hälso- och sjukvårdsforskningens framväxt i Sverige

    • Authors: Ulrika Winblad, Wilhelm Linder, Marianne Hanning
      Pages: 320 - 331
      Abstract: Hälso- och sjukvårdsforskning kan beskrivas som ett tvärvetenskapligt forskningsområde inriktat på att beskriva, analysera och utvärdera hälso- och sjukvårdssystemets organisation, funktion och resultat. I Sverige inrättades 1980 en professur i ämnet vid Uppsala universitet och Björn Smedby blev den förste att inneha denna professur. Hälso- och sjukvårdsforskning bedrivs idag både vid samhällsvetenskapliga och medicinska fakulteter genom ämnets koppling till såväl nationalekonomi, statsvetenskap, hälsoekonomi och organisationsteori som socialmedicin och folkhälsovetenskap. I artikeln ges en översikt av hur hälso- och sjukvårdsforskningen utvecklats sedan 1970-talet och framåt, samt några reflektioner kring vilken roll som hälso- och sjukvårdsforskningen kan ha i framtiden för att förbättra både kvaliteten och effektiviteten inom hälso- och sjukvården.  
      PubDate: 2022-06-17
      Issue No: Vol. 99, No. 3 (2022)
       
  • Björn Smedby: Ledde Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) i
           en viktig etableringsfas

    • Authors: Peter Allebeck
      Pages: 332 - 335
      Abstract: Under åren 1993–1997 var Björn Smedby huvudsekreterare för Socialvetenskapliga Forskningsrådet, SFR. Huvudsekreteraren ledde då myndigheten tillsammans med en kanslichef så ett tungt ansvar vilade på Björn att verka för att SFR fortsatte att utveckla både vetenskaplig kvalitet och samhällelig relevans i de områden SFR hade i uppdrag att stödja. Trots sitt viktiga uppdrag som huvudsekreterare kunde Björn ändå fortsätta bidra inom sina huvudsakliga intresseområden – hälso- och sjukvårdsforskning, medicinsk språkvård och klassifikationsfrågor.
      PubDate: 2022-06-14
      Issue No: Vol. 99, No. 3 (2022)
       
  • Nordiskt och internationellt samarbete kring klassifikation av sjukdomar

    • Authors: Lars Berg
      Pages: 336 - 345
      Abstract: De första egentliga sjukdomsklassifikationerna tillkom i mitten av 1700-talet. År 1749 startade Sverige den äldsta kontinuerliga befolkningsstatistiken i världen. Under 1800-talet utarbetade de nordiska länderna var för sig egna listor över dödsorsaker och klassifikationer av sjukdomar. Så småningom byggdes det nordiska och internationella samarbetet ut inom det hälsostatistiska området. Genom den nordiska medicinalstatistiska kommittén (Nomesko) och det nordiska klassifikationscentret i Uppsala – med professor Björn Smedby som dess förste föreståndare – har de nordiska länderna aktivt deltagit i detta arbete. Det nordiska samarbetet har präglats av både pragmatiska lösningar och oenighet. I artikeln beskrivs det nordiska och internationella klassifikationssamarbetet inom hälsoområdet.
      PubDate: 2022-06-14
      Issue No: Vol. 99, No. 3 (2022)
       
  • Att jämföra dödsorsaksstatistik – nordiskt och
           internationellt

    • Authors: Lars Age Johansson
      Pages: 346 - 354
      Abstract: Att jämföra dödsorsaksstatistik mellan olika länder är ofta problematiskt på grund av exempelvis olikheter i dödsorsaksundersökning samt hur statistiken rapporteras, klassificeras och publiceras. Internationellt har WHO och andra aktörer sedan lång tid tillbaka samordnat hur dödsorsaksdata samlas in och bearbetas och den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD) har sedan 1948 innehållit anvisningar för hur insamling, klassificering och publicering ska ske. De nordiska länderna införde ICD redan tidigt 1950-tal. Skillnader i klassificeringsregler och publicering kvarstod dock och genom åren har insatser genomförts för att förbättra den nordiska och internationella samordningen. År 1987 inrättandes ett nordiskt WHO-center för klassifikation av sjukdomar. Centret leddes av Björn Smedby och fick en framträdande roll i uppdateringen av ICD. Över tid har jämförbarheten ökat i Norden och internationellt, och ny informationsteknologi kan medföra möjligheter till ytterligare förbättringar.
      PubDate: 2022-06-17
      Issue No: Vol. 99, No. 3 (2022)
       
  • NordDRG: ett samverkansprojekt före sin tid

    • Authors: Mats Brommels
      Pages: 355 - 362
      Abstract: De nordiska länderna intresserade sig tidigt för patientgrupperingssystemet DRG (Diagnosis Related Groups) som tagits i bruk i USA i början av 1980-talet där de användes som grund för ett fastprissystem för vårdtillfällen i slutenvården. Sjukvårdsinstituten i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige utbytte erfarenheter och planerade att göra jämförande studier av sjukhusproduktion och -kostnader, vilket skapade ett behov av samordning av de nationella DRG-systemen. En gemensam nordisk lösning kom dock inte till stånd förrän Nordiska WHO-centret för klassifikation av sjukdomar initierade och genomförde ett samnordiskt projekt på uppdrag av hälso- och sjukvårdsmyndigheterna i de fem länderna. Projektet skapade förutsättningar för valida komparativa studier av sjukhusens produktivitet och kostnadseffektivitet, medan verktyg för medicinskt inriktad produktionsstyrning är beroende av lokala initiativ och fortfarande väntar på genombrott.
      PubDate: 2022-06-14
      Issue No: Vol. 99, No. 3 (2022)
       
  • Om vikten att göra experiment inom hälso- och
           sjukvårdsforskningen

    • Authors: Urban Rosenqvist
      Pages: 363 - 369
      Abstract: Denna artikel belyser vikten av att göra kliniska experiment inom hälso- och sjukvårdsforskningen. De kan göras etiskt korrekt och med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Experimenten kan ge viktiga, nya kunskaper som till att börja med inte var uppenbara.Metodiska experiment gör det möjligt att pröva nya ideer innan de införs på bred front genom politiska beslut. Artikeln visar också prov på att aktiv, experimentell forskning kan mobilisera starka motkrafter. 
      PubDate: 2022-06-14
      Issue No: Vol. 99, No. 3 (2022)
       
  • Väntetider – den svenska hälso- och sjukvårdens
           akilleshäl

    • Authors: Marianne Hanning
      Pages: 383 - 394
      Abstract: Långa väntetider är ett problem i den svenska hälso- och sjukvården. I denna artikel ges en översikt av hur väntetidsproblematiken hittills kommit att hanteras, speciellt vad avser uppbyggnaden av de mätningar som numera är etablerade. Vårdgarantier i olika tappningar har varit den dominerande insatsen för att komma till rätta med köerna. År 2000 lanserades en nationell väntetidsdatabas för att följa upp hur väntetiderna utvecklades. Sedan 2015 rapporteras väntetider på akutmottagningar i Nationella patientregistret. Samma år introducerades standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Väntetider är en del av processen att ge vård, men också en fråga om balans mellan utbud och efterfrågan. Mätningar av väntetider är inte tillräckligt för att komma till rätta med långa väntetider, men väntetider kommer att vara ett fortsatt problem i svensk hälso- och sjukvård som kräver såväl uppföljning som särskilda insatser.
      PubDate: 2022-06-14
      Issue No: Vol. 99, No. 3 (2022)
       
  • Forskning kring ett struktur- och förändringsprogram för ekonomi i
           balans: lyckades programmet eller inte'

    • Authors: Mio Fredriksson
      Pages: 395 - 405
      Abstract: När nationella eller lokala hälso- och sjukvårdsystem utsätts för ekonomisk press kan åtgärder snabbt behöva sättas in för att åstadkomma ekonomi i balans. Ett exempel är det omfattande struktur- och förändringsprogram som genomfördes i Region Dalarna under 2015-2017 och som följts av hälso- och sjukvårdsforskare vid Uppsala universitet. Huruvida programmet blev lyckat eller inte kan besvaras utifrån olika perspektiv. Att det var möjligt att fatta beslut om ett så omfattande program kan betraktas som en processframgång, även om delar av processen ifrågasattes. Resultaten tyder också på operativ framgång eftersom stora delar av programmet implementerades. Dock är resultatframgången mer oviss eftersom utvärderingar tyder på att de ekonomiska målen inte nåddes. Den politiska framgången är inte heller entydig, även om förtroendet för hälso- och sjukvården ökade bland allmänheten åren då programmet pågick.
      PubDate: 2022-06-14
      Issue No: Vol. 99, No. 3 (2022)
       
  • Impacts of active transport on health with a focus on physical activity,
           air pollution, and cardiovascular disease

    • Authors: Wasif Raza
      Pages: 410 - 411
      Abstract: Det övergripande syftet med den här avhandlingen är att analysera hur väl tidigare hälsokonsekvensbedömningar av överföring från bilresor till cykling har skattat luftföroreningsexponering och beräknat hälsoeffekter, samt att förbättra kunskapsunderlaget vad gäller totala effekten på hälsan av ökad cykling med avseende på ökad fysisk aktivitet och exponering för luftföroreningar, speciellt med fokus på den sammanlagda effekten på risken för hjärtkärlsjukdom.
      PubDate: 2022-06-14
      Issue No: Vol. 99, No. 3 (2022)
       
  • Unmet need for mental healthcare among men in Sweden: Gendered pathways to
           care

    • Authors: Sara Blom
      Pages: 410 - 411
      Abstract: Bakgrund: Många män i Sverige har någon gång i livet depression och ångestsjukdom, men möter barriärer till hälso- och sjukvården. Dessa kan uppstå på tre olika steg: 1) man upplever inte behov av vård trots symtom, 2) man söker inte trots upplevt behov, och 3) tycker inte att man fått den vård man behöver när man sökt. Det saknas dock forskning som undersöker om män i högre grad möter barriärer än kvinnor på alla dessa tre steg och om det är skillnader mellan grupper av män.
      PubDate: 2022-06-14
      Issue No: Vol. 99, No. 3 (2022)
       
  • ME / CFS - nya riktlinjer för diagnos och behandling efter de senaste
           årens paradigmskifte

    • Authors: Bo J.A. Haglund
      Pages: 412 - 423
      Abstract: Medan livet går förbi var ett temanummer av Socialmedicinsk tidskrift (smt), som vi publicerade år 2016 och som syftade till att beskriva den dåvarande forskningsfronten för det som tidigare kallades kroniskt trötthetssyndrom och numera kallas Myalgisk encefalomyelit/Chronic Fatigue Syndrome (ME/ CFS) och som klassades som en neurologisk sjukdom av WHO redan 1969 (1,2).
      Mellan 0,4 - 2 % av befolkningen har de symtom som karaktäriserar tillståndet. Majoriteten är kvinnor i åldersgruppen 20 - 40 år. Det har gått sex år sedan detta temanummer publicerades och mycket ny forskning har hunnit publiceras inom området vad gäller orsaker och försök till behandling.
      PubDate: 2022-06-14
      Issue No: Vol. 99, No. 3 (2022)
       
 
JournalTOCs
School of Mathematical and Computer Sciences
Heriot-Watt University
Edinburgh, EH14 4AS, UK
Email: journaltocs@hw.ac.uk
Tel: +00 44 (0)131 4513762
 


Your IP address: 44.200.175.255
 
Home (Search)
API
About JournalTOCs
News (blog, publications)
JournalTOCs on Twitter   JournalTOCs on Facebook

JournalTOCs © 2009-