Journal Cover
Techne Series : Research in Sloyd Education and Craft Science A
Number of Followers: 1  

  This is an Open Access Journal Open Access journal
ISSN (Print) 1893-1774 - ISSN (Online) 1893-1774
Published by Nordiskt Forum för Forskning och Utvecklingsarbete inom Utbildning i Slöjd Homepage  [1 journal]
  • Non-linear maker pedagogy in Finnish craft education

    • Authors: Tellervo Härkki, Pirita Seitamaa-Hakkarainen, Henriikka Vartiainen, Auli Saarinen, Kai Hakkarainen
      Pages: 1 - 17
      Abstract: This research explores the use of a non-linear maker pedagogy for implementing a major change in the Finnish national core curriculum. The latest curriculum change (2014) introduced so-called transversal competences, but also a major change for the subject of crafts: ‘multi-material’ crafts that involve former separately taught textile and technical crafts both now introduced to all pupils. These changes set the stage for in-service teacher training, as well as for pedagogical solutions, such as a non-linear maker pedagogy and closer collaboration between technical and textile craft teachers. A non-linear maker pedagogy refers to an approach combining several features: a shift from individual learning and solo teaching to collaborative knowledge-creating learning, opportunities for collective invention and improvisation, pupil-centred situated inquiry and the creation of artefacts that combine material and digital realms. In this collective case study, we interviewed six teachers who co-taught non-linear maker projects in six different schools. Through a qualitative content analysis, we identified successes and challenges regarding the use of a non-linear maker pedagogy, pupil collaboration and teaching digital skills through robotics and e-textiles. In the interviews, teachers reflected on their work mainly by describing their pupils’ accomplishments, reactions and learning. These reflections indicated similar challenges and successes, suggesting that the variation between pupils and pupil groups was larger than that between schools. Furthermore, we discuss whether the selected pedagogical approach was unduly ambitious. Despite all the challenges, most of the teachers expressed their commitment to developing their teaching practices along the lines of a non-linear maker pedagogy.
      Keywords: Co-teaching, Curriculum change, Digital skills, Non-linear maker pedagogy, Pupil-directed situated inquiry
      PubDate: 2023-03-08
      DOI: 10.7577/TechneA.4998
      Issue No: Vol. 30, No. 1 (2023)
  • Teachers’ experiences of using ICT in teaching practical skills in
           adult education

    • Authors: Pirjo Lehtiniemi, Sirpa Kokko, Erja Syrjäläinen, Päivi Palojoki
      Pages: 18 - 30
      Abstract: The aim of this research was to explore teachers’ experiences in using ICT (information and communication technology) as a pedagogical tool in the subject areas of craft education and home economics education in Finnish AECs (Adult Education Centres). We focused on teachers’ experiences of using ICT in teaching practical skills in these two subjects. Based on a sociocultural approach, teachers’ experiences were examined from the perspective of embodied, material and social mediation. The data were gathered just before the COVID-19 pandemic via an open online survey. There were 34 respondents from several parts of the country. The data were analysed according to the three categories of mediation revealing the benefits and restrictions of using ICT. Some teachers had experienced that utilising ICT supported learning practical skills while the others did not find it very useful. All the teachers stressed the importance of using the senses (touch, taste, smell) in learning practical skills which the ICT did not allow. The results provide a starting point for reflecting on the situation that arose in March 2020 when the pandemic started.
      Keywords: craft pedagogy, home economics pedagogy, adult education, ICT in teaching, learning of practical skills
      PubDate: 2023-03-08
      DOI: 10.7577/TechneA.4926
      Issue No: Vol. 30, No. 1 (2023)
  • The role of aesthetics in design education

    • Authors: Astrid Heimer
      Pages: 31 - 45
      Abstract: Design education has undergone transformations over time, although less emphasis has been placed on developing core areas such as form and aesthetics. Learning processes in design education are creative and comprehensive, but to an extent, learning has become a mission with a large focus on relevance and societal benefits. The designer’s role has become somewhat more instrumental, and designers’ function more often as facilitators than creators. Nevertheless, form and aesthetics are important competences that enable students to work creatively with both processes and results. As creators, design students need to develop their personal comprehension of forms and aesthetic expressions. This article demonstrates how aesthetics are activated through assignments and exercises that leverage awareness and experiences of concrete forms and abstractions. The assignments and exercises were given to bachelor’s degree and master’s degree students in Product Design at Oslo Metropolitan University, Norway, and to students from all levels (bachelor’s, master’s and PhD) at UNESP, Bauru in Brazil. Aesthetic awareness relates to perception and abstract form principles demonstrated through assignments and exercises, including various dramaturgies, results, and reflections. Examples demonstrate how haptic experiences change the way students perceive forms and spaces, particularly when the visual senses are muted or removed. Based on the students’ reflections and the results of the exercises, knowledge achieved through their explorations is equally valuable beyond the actual properties of forms and the engagement of personal affect from the creative processes.
      Keywords: aesthetic awareness, abstraction, comprehension of form, creativity, design education
      PubDate: 2023-03-10
      DOI: 10.7577/TechneA.5259
      Issue No: Vol. 30, No. 1 (2023)
  • Student craft teachers’ garment-fitting process analysed using
           qualitative video analysis

    • Authors: Tellervo Härkki, Marja-Leena Rönkkö
      Pages: 46 - 61
      Abstract: We studied student craft teachers’ garment-fitting activity as a demanding learning task that is indicative of students’ understanding of garment fit. Studying fit is essential in garment making. Simultaneously, fit is a complicated issue. As part of this clothing course, the students were given a form that listed areas to examine (bust, seams, darts etc.). They were instructed to think aloud, mark problematic areas and the placement of darts on a picture, and make written notes. While appreciating the potentially challenging social character of this peer-evaluation situation, this research aimed to understand how student craft teachers assess garment fit on a master’s-level clothing course. Two research questions were set: 1) What roles did the students take on during the fitting sessions' 2) How did the students assess garment fit' Eleven students provided their informed consent to participate and their video recordings of their fitting sessions. The study results are based on a qualitative content analysis of these participants’ videos. The results show that the students’ understanding of fit and the fitting activity was underdeveloped. Students missed or explained away even obvious fit issues (e.g., horizontal or vertical folds of fabric, horizontal or diagonal drag lines, bagging, overly long/short sleeves or bodices), and their discussions showed that a basic understanding of fitting-related vocabulary and technical structures was underdeveloped. Three different ways to handle fit issues were identified: through peer dialogue, independently and through confirmatory questions. We conclude with some future directions for refreshing the teaching of garment fitting in teacher education.
      Keywords: student craft teacher, garment fitting, history of teaching clothing, teacher education, video-based qualitative content analysis
      PubDate: 2023-03-08
      DOI: 10.7577/TechneA.4949
      Issue No: Vol. 30, No. 1 (2023)
  • Förord

    • Authors: Kari Carlsen, Marléne Johansson, Marie Koch
      Abstract: Techneseriens första nummer publicerades 1995 (se under fliken ”Arkiv” på Techneseriens ingångssida). Rapporterna publicerades i tryckt pappersformat fram till år 2011 då temanumret Vetenskapliga perspektiv och metoder inom slöjdfältet blev det första numret som publicerades digitalt (Volym 18, Nr 1, 2011). I temanumret användes begreppet ”slöjdfältet” – i linje med Techneseriens ämnesfokus – som ett paraplybegrepp för att innefatta olika nordiska benämningar för området. Vid det första temanumret om vetenskapliga perspektiv och metoder var Marléne Johansson, Sverige, och Mia Porko Hudd, Finland, temaredaktörer. Temanumrets syfte var då – som ett komplement till allmänna forskningsmetodböcker – att publicera artiklar med ett mer uttalat fokus på hur perspektiv och metoder har använts inom det nordiska slöjdfältet. I detta nya temanummer, Vetenskapliga perspektiv och metoder inom slöjdfältet, II, är avsikten densamma, det vill säga att med artiklarnas exempel lyfta fram hur olika perspektiv och metoder har använts och dokumenterats inom slöjdrelaterad forskning. Redaktörer för temanumret denna gång är Kari Carlsen, Norge, Marléne Johansson, Sverige, och Marie Koch, Danmark. Likt vid det första temanumret finns det även idag ett stort antal ”allmänna” metodböcker att tillgå. Vetenskapliga artiklar brukar, mer eller mindre, innehålla något om de vetenskapliga grunder och använda metoder som har använts i artikelns forskning, men det som temanumret vill fokusera är att lyfta fram hur perspektiv och metoder har nyttjats och utvecklats i relation till slöjdområdet. Inför planeringen av temanumret var det tänkt att det nya temanumret skulle publiceras tio år efter det första, men på grund av Coronapandemin, med dess olika konsekvenser och tunga merarbeten, blir nu temanumret istället publicerat under 2022. Temanumret består av sju artiklar som med intressanta exempel speglar hur perspektiv och metoder har medverkat för att generera intressant slöjdrelaterad forskning: I den första artikeln, Hjemmeverkstedet og endrede vilkår for kunnskapsutvikling i kunst- og håndverksfaget, beskriver Karen Brænne och Ketil Sømoe, Norge, hur undervisnings- och lärande­situationer i lärarutbildningen förändrades under Coronaepidemien med studenters arbete i hemma­verkstäder. Undersökningen genomfördes digitalt med fokusgruppsintervjuer med respektive lärare och studenter via Zoom. Datamaterialet är bland annat analyserat med utgångspunkt i Basil Bernsteins begrepp rekontextualisering, kompetensmodeller (competence models) och prestations­modeller (performance models), och visar hur fysiska villkor ändrade ämnets innehåll. Artikeln åskådliggör intressanta resultat om hur fysiska möjligheter och begränsningar får stor betydelse för kunskaps­utveckling, handledning och värdering i kunst- og håndverksfaget. I temanumrets andra artikel, Approaching the concept of research in the 5-year teacher education programme in design, art, and crafts. An analysis of the Norwegian national curriculum regulations, skriver Laila Belinda Fauske, Norge, om vad som karaktäriserar begreppet forskning i den nya läroplanen. Utgångspunkten för analysen är en teoretisk genomgång av olika forskningsperspektiv i det transdisciplinära mastersprogrammet i Forming/Design, kunst og håndverk som etablerades i Norge under 1976. Med hjälp av summativ innehållsanalys diskuteras forskningsbegreppet i de norska nationella läroplansbestämmelserna för det nya programmet, och hur forskningsbegreppet stämmer överens med det tidigare mastersprogrammet från 1976. Fauske visar hur det tidigare masters­programmet var före sin tid med att inkludera kreativt arbete i kunskapsproduktionen genom skapande processer, och därmed implementera ett mer praktiskt synsätt till forskningen. Temanumrets tredje artikel, Fra sløjd og håndarbejde til håndværk og design i den danske folkeskole og læreruddannelse, av Lisa Fälling Andersen, Danmark, redogör för hur olika tvärvetenskapliga metoder och ämnesdidaktiska analyser har använts för att kunna visa hur olika förändringsprocesser medverkade när de två skolämnena sløjd och håndarbejde blev till det danska skolämnet håndværk og design. Med utgångspunkter i författarens doktorsavhandling presenterar artikeln hur användningen av kulturteori, didaktisk teori och materiell kulturteori kan användas för att undersöka förändringsprocesser i ämnesområdet. I artikeln beskrivs hur författarens fältarbete över tid gjorde det möjligt att följa och analysera processerna i övergången när två skolämnen skulle bli till ett skolämne. Resultaten från fältarbetet synliggjorde hur det nya skolämnet formades av lärare och elever i skolans och lärar­utbildningens verksamheter, men också hur ämnesområdet blev format av tidigare ämnesuppdelningar, samhällets behov, politiska beslut och internationella tendenser. Artikel fyra, Fagdidaktisk modell; – bidrag til «den gode op...
      PubDate: 2022-09-09
      DOI: 10.7577/TechneA.5021
      Issue No: Vol. 29, No. 2 (2022)
  • Slöjdpedagogiska grunder

    • Authors: Marléne Johansson
      Pages: 96 - 106
      Abstract: I en ansenlig mängd böcker, rapporter och artiklar har professor emerita Linnéa Lindfors, Åbo Akademi i Vasa, Finland, beskrivit slöjdpedagogiska grunder och modeller. Lindfors slöjdpedagogiska forskning har spridits med nordiska kontakter och nätverk, men främst har den använts och vidareutvecklats inom finländsk utbildning och forskning. I Finland blev slöjdpedagogik ett eget huvudämne vilket resulterade i att den slöjdpedagogiska forskningen blev mer tillgänglig och använd både på grund- och forskarnivå. I övriga nordiska länder har det dels inte funnits tillräckligt med slöjdforskare som har kunnat använda och sprida forskningen, dels kan de slöjdpedagogiska grunderna ha uppfattats för komplicerade att ta till sig inom slöjdlärarutbildning och skola. Lindfors slöjdpedagogiska modeller är främst publicerade i pappersformat medan de saknas mer samlat digitalt. I artikeln publiceras därför, med Lindfors tillåtelse, några av de slöjdpedagogiska modellerna med syfte att de därmed ska bli än mer tillgängliga. Val av modeller är gjorda utifrån artikelförfattarens erfarenheter och intresseområde, men utöver av svenskt intresse är förhoppningsvis de slöjd­pedagogiska grunderna och modellerna även värdefulla för andra nordiska utbildningar och slöjdsammanhang. Grundforskningens modeller är trots sin ålder mycket användbara för nutida slöjdforskning, slöjdlärarutbildning och lärares utvecklingsarbete. Modellerna öppnar upp för att upptäcka och beskriva grunder som inte behöver utforskas på nytt, i stället kan de användas som underlag för vidare utveckling.
      PubDate: 2022-09-07
      DOI: 10.7577/TechneA.4803
      Issue No: Vol. 29, No. 2 (2022)
  • Förord

    • Authors: Mia Porko-Hudd
      Abstract: Bästa läsare! Tänk så tiden går, detta är Techne Seriens 27 verksamhetsår! Den första publikationen i Techne Serien utkom år 1995 och därefter har utgivningen varit konstant för att accelerera betydligt sedan 2011 i och med övergången till digital öppen publikation. Denna omfattande publikationsverksamhet är möjlig tack vare många människors välvilliga inställning till ”extra” arbete i form av läsning, granskning, kommentering och revidering. Det tekniska arbetet med publiceringen har också blivit mer omfattande, men ändå lättare än när de första publikationerna trycktes upp och sidnummer klistrades in för hand. Techne Seriens har stor betydelse för den nordiska forskargemenskapen inom slöjdutbildning och vi har all anledning att vara stolta över att vi har en egen vetenskaplig journal på nivå 1 som helt fokuserar på slöjdutbildning. Tack till alla som på olika sätt medverkar till Techne Seriens existens och blomstring!   Välkommen att ta del av ny nordisk slöjdforskning. Detta nummer inkluderar fyra artiklar som fokuserar på förutsättningar och möjligheter för kreativitet, innovation och samverkan i slöjd, samt hur estetiska dimensioner av slöjdprodukter kan kommuniceras.   Artikeln Challenging creativity constraints. Three design studios in craft teacher education av Henna Lahti, Kaiju Kangas, Tellervo Härkki och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, undersöker slöjdlärarstuderandes samarbete kring designuppgifter. En grupp studerande fick som uppgift att under workshops planera och tillverka leksaker utgående från barns teckningar. En annan grupp skulle formge funktionella tredimensionella textilpussel för synskadade barn, medan den tredje studerandegruppen skulle tillverka bärbara accessoarer med havsdjurstema för grupper som besökte SEA LIFE-akvariet. Forskarna intresserade sig speciellt för hur uppgiftens begräsningar och användningen av olika inspirationskällor påverkar utvecklandet av idéer. Studien visar hur begränsningar och inspirationskällor påverkade studerandes progressiva designprocesser, och hur resultaten av uppgifterna varierade från att enbart återskapa elementen i inspirationskällorna till mer komplexa och vidareutvecklade idéer. Slutsatsen är att balansen mellan öppenhet och begränsningar i designuppgifter behöver noggrant övervägas. Den andra artikeln i numret Discovering the effect metrics for innovation projects av Laura-Maija Hero, Marianne Pitkäjärvi och Kaija Matinheikki för läsaren till en i NordFo-sammanhang mer obeforskad miljö för slöjdrelaterad verksamhet, nämligen yrkeshögskole­utbildning och kontakten till aktörer i samhället. I artikeln fokuseras yrkeshögskolestuderandes arbetslivsrelaterade innovationsprojekt. Forskarna konstaterar att ett samarbete med ett företag eller organisation vanligen resulterar i en konkret, ny och innovativ produkt, tjänst eller verksamhetsmodell för att utveckla och förbättra verksamheten eller samhället. Fokus i tidigare studier inom området har varit på projektens lärandeeffekter för studerande. I denna studie har forskarna istället identifierat ett behov av att tydligare mäta effekterna av dylika projekt för de deltagande företagen och organisationerna samt för närsamhället. Syftet med studien är således att identifiera variabler för att mäta effekter av innovationsprojekt., och resultatet utgörs av en preliminär modell för dylik konsekvensbedömning. I den tredje artikeln analyserar Janne Heggvoll och Eva Lutnæs kompetensmålen i den norska läroplanen LK20 för ämnet Kunst og håndverk. Artikeln Virkelighetsnære oppdrag i Kunst og håndverk – en analyse av kompetansemålene i LK20 fokuserar på läroämnets förväntade samarbete med lokalt kultur- och näringsliv och lyfter fram behovet av entreprenöriell didaktik. I studien analyseras läroämnets 41 kompetensmål. Genom systematisk textkondensering: helhetsintryck, meningsbärande enheter, kondensering, och sammanfattning visar studien att 12 av kompetensmålen berör samhällsaktuella problemställningar och ger således grund för verklighetsnära eller samhällsrelaterade uppgifter. De andra målen kan sägas ge eleverna ämnesspecifika verktyg och kunskaper för uppgifterna, och kan uppfattas som entreprenöriella kompetenser inom ämnet. För att konkretisera det handlingsutrymme som kompetensmålen ger, avslutas artikeln med exempel på verklighetsnära uppgifter och uppdrag för olika årskurser. Forskarna uppfattar att kopplingen mellan ämnesspecifikt innehåll och verkliga uppgifter kan bidra till att eleverna ser värdet i ämnet för både samhället och sitt eget liv. Numrets sista artikel Kommunicera estetiska dimensioner. Didaktiska ledtrådar i digital visning av slöjdutställning av Elisabet Jagell, tar avstamp i utmaningen för lärare och elever att kommunicera kring slöjdföremålens estetiska dimensioner. Jagell är orolig över att bristen på denna kommunikation kan påverka lärarnas möjligheter att inspirera, handleda och bedöma elever i slöjdprocessen. Studiens syfte är således att undersöka hur estetiska dimensioner i slöjdföremål ka...
      PubDate: 2022-06-16
      Issue No: Vol. 29, No. 1 (2022)
  • Kommunicera estetiska dimensioner

    • Authors: Elisabet Jagell
      Pages: 45 - 61
      Abstract: Både elever och lärare tycker att det är svårt att kommunicera kring estetiska dimensioner hos slöjdföremål och bristen på kommunikation kring detta kan påverka lärarnas möjligheter att inspirera, handleda och bedöma elever i slöjdprocessen. Studiens syfte är att undersöka hur estetiska dimensioner i slöjdföremål kan kommuniceras och hur det kan komma till nytta i slöjdundervisningen. Ett klipp från en filmad, digital visning av en slöjdutställning har analyserats ur ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv med hjälp av begrepp från bildsemiotik och socialsemiotiken. Genom att identifiera utställningsguidens verbala och icke-verbala resurser och hur dessa intra-agerar med varandra i samspel har fem områden som är till hjälp vid presentation av slöjdföremål identifierats: 1) Rummet, 2) Beröra och hantera, 3) Icke-verbala medspelare, 4) Urvalet och 5) Egna erfarenheter. De sätt som dessa områden påverkar kommunikation kring ett slöjdföremål kan överföras från utställningskontexten till slöjdundervisningen. De fem områdena kan därmed ses som didaktiska ledtrådar för att synliggöra estetiska dimensioner och de kan ha potential att underlätta kommunikation kring estetiska dimensioner i slöjdundervisningen. Ledtrådarna pekar på att det är andra aspekter än enbart det verbala som samspelar för att stärka kommunikationen. Keywords: slöjd, kommunikation, estetiska dimensioner, intra-aktiv pedagogik, socialsemiotik, materiella yttranden
      PubDate: 2022-06-16
      DOI: 10.7577/TechneA.4741
      Issue No: Vol. 29, No. 1 (2022)
  • Epilog

    • Authors: Stina Westerlund, Kajsa Borg, Mia Porko-Hudd, Viveca Lindberg
      Abstract: De olika bidragen i antologin grundar sig i den slöjdverksamhet som funnits i nordiska skolor sedan närmare 150 år. Hur har slöjdkunnandet förändrats' Artik­larna berör många aspekter av slöjdaktiviteter, men skall inte uppfattas som en forskningsöversikt, endast som exempel på nutida slöjdforskning. Här återfinner vi några av alla de eldsjälar som betytt oerhört mycket för slöjdämnets utveckling och konsolidering i både referenslistor och texter. De slöjdande barnens röst blir hörd, ämnets organisation och slöjdlärarnas undervisning disku­­teras. Vi påminns även om grundläggande begrepp och bildningsfrågor (no. danning) som utgör en del av basen för all slöjdundervisning oavsett vilken tidsålder vi befinner oss i. Läs vidare i epilogen genom att klicka på "pdf" till höger om denna text.
      PubDate: 2021-12-23
      DOI: 10.7577/TechneA.4746
      Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
  • Förord

    • Authors: Stina Westerlund, Kajsa Borg, Mia Porko-Hudd, Viveca Lindberg
      Abstract: Arbetet med den här antologin har pågått i drygt ett och ett halvt år genom digitalt nordiskt samarbete, när coronaviruset i stor utsträckning förhindrat alla andra kontakter. Syftet med den är att ge en lägesbeskrivning av den nordiska slöjd­forskningen och samtidigt ge en gedigen bakgrund för framtidens slöjd­forskare. Texterna i boken handlar både om tillbakablickar, nutids­skild­ringar och framtidsperspektiv. Antologin tillägnas professor Marléne Johansson, vars nordiska engagemang och arbete för slöjdpedagogisk forskning är av stor betydel­se. Läs vidare i epilogen genom att klicka på "pdf" till höger om denna text.
      PubDate: 2021-12-23
      Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
  • Inledning

    • Authors: Stina Westerlund, Kajsa Borg, Mia Porko-Hudd, Viveca Lindberg
      Abstract: Initiativet till en nordisk antologi har sin grund i att professor Marléne Johansson, Högskolan för design och konsthantverk (HDK), Göteborgs universi­tet närmade sig den formella pensionsåldern i Sverige. De artiklar som är resultatet i denna antologi representerar författare från olika nordiska länder. Var och har själv fått välja innehåll för sina artiklar, vilket lett till en brokig samling av ämnesval och på så sätt ett rikt men samtidigt vitt förgrenat innehåll, där artiklarna också har olika karaktär. Medan en del är traditionella forsknings­artiklar, har andra karaktären av essäer, även nationella traditioner har bidragit till hur artiklarna utformats. Redaktörerna har valt att gruppera artiklarna i fem tematiska avdelningar, där artiklarna, trots olikheterna, ändå karakteriseras av ett övergripande samband, några karaktäriseras av författarna som vetenskapliga essäer. Samtliga artiklar har genomgått dubbelblind granskning av externa granska­re. Presentation av respektive författare återfinns i anslutning till artiklarna. Antologin avslutas med en epilog, författad av redaktörerna. Läs vidare i epilogen genom att klicka på "pdf" till höger om denna text.
      PubDate: 2021-12-23
      Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
  • Forming i barnehagen – et tilbakeblikk for framtida

    • Authors: Kari Carlsen
      Pages: 99 - 114
      Abstract: I nordisk barnehagepedagogikk har aktiviteter med materialer hatt stor plass historisk sett. Faget forming, fagbetegnelsen i norsk barnehagetradisjon og barne­hagelærerutdanning, inngår i definisjonen av sløyd, slik denne er beskrevet av det nordiske fag- og forskermiljøet (NordFo). I norsk utdanning omfatter dette både håndverket og det bildeskapende området i spennet mellom det materiale og digitale. Nyere forskning viser at skapende virksomhet med materialer utgjør en mindre del av innholdet i barnehagen enn tidligere (Carlsen, 2015; Fredriksen, 2011 m.fl). Målsettingen med artikkelen er 1) å gi et historisk tilbakeblikk der fagets egenart tydeliggjøres, 2) å sette dette tilbakeblikket inn i en kunnskapsteoretisk kontekst som peker framover mot 3) en aktualisering av fagfeltet i forhold til FNs bærekraftsmål og barns rett til ytring ifølge FNs barnekonvensjon. Artikkelen bygger på empirisk materiale fra en etnografisk studie i barnehagen (Carlsen, 2015), og omfatter en analyse av styrings­dokumenter og historisk skriftlige kilder knyttet til faget, relevante barnehagepedagogiske tekster og nyere forskning om fagets praksis. Drøftingen i artikkelens tredje del belyser gjennom eksempler hvordan fagets forankring i natur- og kulturmaterialer kan løftes inn i et framoverrettet bærekraftperspektiv, og diskuterer hvordan en forskyvning i kunnskaps­teoretiske perspektiver gir mulighet til nye forståelser av formingsfagets bidrag til barnehagens innhold.
      PubDate: 2021-12-23
      DOI: 10.7577/TechneA.4730
      Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
  • Minnen av olika material och olika tillvägagångssätt

    • Authors: Marcus Samuelsson
      Pages: 115 - 132
      Abstract: Denna essä är en fallstudie som riktar upp­märksamheten mot en ung vuxen, Erik, och hans erfarenheter, minnen, berättelse och föremål från det som kallades för slöjd i olika material på ett fritidshem. Samtidigt är det en didaktisk studie då den i korthet också berör hur blivande lärare i slöjd tolkar barns artefakter. Eriks berättelser om föremålen som gjorts i olika tekniker och olika material med mer eller mindre stöd av vuxna ger en bild av det som kallades slöjd på fritidshemmet. Essän bidrar för det första, utifrån samtalen med Erik om hans artefakter, med insikter om hur materiella förut­sätt­ningar och didaktisk inramning påverkar både vad som görs och hur det görs. Den bidrar för det andra, utifrån samtal med blivande lärare i slöjd, också med insikter om hur vuxna riskerar att missuppfatta barns artefakter utifrån föreställningar om en sammanhållen gestaltning bortom materiella förutsättningar och didaktisk in­ram­ning.
      PubDate: 2021-12-23
      DOI: 10.7577/TechneA.4731
      Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
  • Elevers minnen från slöjdundervisning

    • Authors: Annelie Holmberg
      Pages: 133 - 148
      Abstract: Syfte är att i essäform föra ett resonemang om egentillverkade föremåls position i minnen från slöjdundervisning. Varför minns vi föremål och vad kan bidra till minnens tillsynes starka position' Empirin består av skriftliga minnena, i form av ett urval om drygt 200 brev från elever som deltagit i slöjdundervisning. Breven är resultatet av ett publikt upprop inför utställningen Skolslöjd vid Nordiska museet år 2012. Analysen är genomförd genom en kvalitativ textanalys av brevens innehåll. Som stöd i resonemanget kring resultatet av brevens analys används begrepp och tankegångar från litteratur och forskning med fokus på minnen av föremål och ett meningsskapande i samband med tillverkning av föremål. Utöver detta används även forskning om minnen från undervisning. Texten, analys och litteratur i samverkan, visar avslutningsvis att föremål kan hjälpa individen att minnas men att dessas betydelse påverkas av bland annat tid och kontext. Föremålen både formar och framkallar minnen. Elevens upplevelser (såväl positiva som negativa) av föremålet och tillverkningen av dessa tycks påverka de minnen som skapas. Empirin och den valda litteraturen bidrar tillsammans till förståelse om vad elever minns och detta bidrar till reflektion gällande föremålens roll i slöjdundervisning och undervisningens utformning.
      PubDate: 2021-12-23
      DOI: 10.7577/TechneA.4732
      Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
  • Slöjd, bildning och profession

    • Authors: Sven Hartman
      Pages: 149 - 164
      Abstract: Syftet med denna essä är att diskutera den pedagogiska slöjden i ett bildnings­perspektiv. Det sker genom att belysa hur skolslöjden under perioden 1880–1920 formades i spänningsfältet mellan samhällets behov av hantverksutbildning och skolans behov av att använda slöjd som ett pedagogiskt verktyg. Under dessa år diskuterades slöjden ofta i ett bildningsperspektiv även om bildningsbegreppet inte alltid skrevs fram. I texten behandlas olika idéer hämtade från några av de viktigare slöjddebattörerna i Norden. Avslutningsvis diskuteras hur argument från den tidiga debatten om skolslöjden ibland återspeglas i senare tiders debatt om slöjdämnet. I kapitlet används bland annat begreppen bildning, utbildning, halvbildning, hant­verks­skicklighet, händighet och profession.
      PubDate: 2021-12-23
      DOI: 10.7577/TechneA.4733
      Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
  • Forskning på bredden av vetenskapsområdet

    • Authors: Christina Nygren-Landgärds
      Pages: 165 - 178
      Abstract: De flesta skolämnen har på universitetsnivån en moderdisciplin som värnar om forskningen i ämnets substansfrågor. Slöjd är ett skolämne som saknar en motsvarande moderdisciplin. Till exempel i Finland är slöjd ett eget vetenskaps­område, men placerat inom de pedagogiska vetenskaperna. Slöjd är dock ett mångfasetterat fenomen som behöver studeras i hela sin bredd för att utvecklas, inte enbart som ett skolämne. Syftet med denna artikel är att diskutera behovet av och utmaningar med forskning på bredden, d.v.s. forskning som tar fasta på både slöjdens kärna, den skapande processen och andra slöjdperspektiv. I artikeln diskuteras problematiken på ett teoretiskt allmänt plan. Den teoretiska diskussionen konkretiseras med tre utexaminerade masters reflektioner kring planeringen och genom­förandet av en masteruppsats på bredden av vetenskapsområdet, d.v.s. forsk­ning som inkluderar både en egen skapande process och pedago­gisk/didaktiska perspektiv.
      PubDate: 2021-12-23
      DOI: 10.7577/TechneA.4734
      Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
  • Social magi i håndværksfagene

    • Authors: Marie Debora Koch, Eva Ahlskog-Björkman
      Pages: 179 - 192
      Abstract: Det overordnede mål i studiet er at få forståelse for, hvordan bæredygtighed som grundlæggende element i sloyd education kan ændre i studerendes aktive sociale og demokratiske deltagelse i det samfund de lever i. Målet er endvidere at få en for­ståelse for, hvordan den sociale dimension som en del af bæredygtig udvikling kan relateres til sloyd education. Vores forskningsspørgsmål er: Hvordan itale­sætter informanterne den sociale dimension i sloyd education, når bære­dygtighed er det grundlæggende element' Studiet er sociokulturelt og vi har valgt at udfolde den sociale dimension gennem informanternes fortællinger ud fra ler­figurer som visualiserer bæredygtighed i sloyd education. Fortællingerne analy­seres i det aktuelle studie ved brug af den transskriberede tekst fra video­optagelser. Vi gennem­førte en fem trins analyse, hvor det første trin var meningskondensering. Andet trin var bestemmelse af forskellige meninger, tredje trin udtrykte det dominerende tema, fjerde trin var at sætte de forskellige meninger sammen og se dem i lyset af undersøgelsens formål. Og endelig var det femte trin at sammen­sætte de vigtigste meninger i et selvstændigt udsagn. Vi kommer med bud på hvordan resultaterne, der peger på en overset social dimension i sloyd education, kan bidrage til at udvikle de studerendes færdigheder og kompetencer med det formål at de studerende kan deltage som aktive medborgere i det samfund de lever i.
      PubDate: 2021-12-23
      DOI: 10.7577/TechneA.4735
      Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
  • Från materialitet till sociomaterialitet

    • Authors: Roger Säljö
      Pages: 193 - 208
      Abstract: Våra sätt att tala om kunskaper och färdigheter präglas av perspektiv och distinktioner som formulerades redan under Antiken, för mer än 2000 år sedan. Här etablerades motsättningar, dualismer, som den mellan teori och praktik, kropp och själ, och tanke och handling, som skulle få stor betydelse inte bara för vår syn på kunskap, utan också för hur vi uppfattar sociala roller. Genom dessa distinktioner etablerades en skillnad mellan intellektets/tänkandets aktiviteter och kroppens/ handens, som än idag reproduceras och som har konsekvenser. Vi talar exempelvis om teoretiska ämnen och praktisk/estetiska ämnen i skolan, och vissa yrken ses som praktiska och andra som teoretiska. Vetenskapliga discipliner formerades också med dessa dualismer som bakgrund, vissa handlar om kroppen, andra om psyket/själen/intellektet. Vi fick en uppdelning, compartmentalization som man säger på engelska, där en helhet – en människa – delades upp i delar som studerades var för sig (intellekt, minne, hjärna, styrka, hälsa m fl). Tanken är att kunskaper från dessa områden så småningom om ska kunna syntetiseras så att vi ska kunna uttala oss om helheten. Men detta är inte helt enkelt. Utgångspunkten för detta kapitel är att materialitet och interaktion med materiella föremål är grundläggande för lärande och utveckling hos individer, i institutioner och på samhällsnivå. Det är när våra insikter omsätts i materialitet, som de befästs och kan användas. Det är också genom interaktion med en fysisk och sociomateriell omvärld som vi lär och ut­vecklas. I kapitlet ges exempel på hur artefakter utvecklats och hur dessa samtidigt är manifestationer av kunskaper och tillika utgör en bas för utveckling av ”praktis­ka” kunskaper. Vi kan och lär genom att hantera artefakter och detta gäller alla slags kunskaper: språkliga, intellektuella, estetiska och sådana som innebär att vi hanterar och modifierar vår fysiska omvärld. Design är en grundläggande form av mänsklig kunskapsutveckling och här kan inte tanke och kropp skiljas åt.
      PubDate: 2021-12-23
      DOI: 10.7577/TechneA.4736
      Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
  • Sløyden i endring

    • Authors: Jostein Sandven
      Pages: 209 - 230
      Abstract: Denne artikkelen undersøker temaområder som karakteriserer den nordiske sløyden og avdekker ulike påvirkningsfaktorer som styrer fagområdets utvikling. Som empiri anvendes en kartlegging av 145 plenumsforedrag avholdt på NordFo konferanser i tidsrommet 1985–2020. Studien viser at noen tema er bundet til tid, andre kommer igjen etter å ha vært fraværende en stund, mens atter andre er uttrykk for en ny samfunnsutvikling. I løpet av de siste konferansene blir nye tema tydeligere. Disse kan si noe om forskningsinteressen og eventuelle endringer av den pedagogiske sløyden. Resultatene og analysen peker på at temaet, Sløydens økosofi, setter farge på de andre sløydpedagogiske temaene og kan på den måten gi retning til endring av skolefaget. Metoden som er benyttet er ”Tematisk analyse i sløyd”, en metode som er beslektet med ”Grounded Theory”.
      PubDate: 2021-12-23
      DOI: 10.7577/TechneA.4737
      Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
  • Tendenser inom slöjdens forskningsområde

    • Authors: Kajsa Borg
      Pages: 231 - 254
      Abstract: Nordisk slöjd- och hantverkstradition är en uråldrig företeelse. Hantverks­kunnandet har traderats och utvecklats genom generationers slöjdande från stenåldern och fram till modern tid. Däremot är forskning om och i slöjd och hantverk en mycket ung företeelse som ännu inte har lyckats etablera sig som en självständig akademisk disciplin i samtliga de nordiska länderna. Syftet med denna artikel är att beskriva och analysera skillnader och likheter i hur nationella slöjdforskningsmiljöer utvecklats, från den trevande starten på 1970-talet, till nutid när ett förgrenat forskningsområde växer fram via akademiska institutio­ner. Det handlar om vilka reella möjligheter till utveckling av ett nytt veten­skaps­område som funnits och vilken riktning utvecklingen tagit. På grund av svårigheterna att med säkerhet definiera relevanta doktorsavhandlingar är det omöjligt att kvantifiera någon form av resultat. I stället får det redovisade antalet avhandlingar vara en indikation på tendenser, dels hur olika ämnesval dominerar i de nordiska länderna dels hur ämnesvalen eventuellt förändrats över tid.
      PubDate: 2021-12-23
      DOI: 10.7577/TechneA.4738
      Issue No: Vol. 28, No. 4 (2021)
School of Mathematical and Computer Sciences
Heriot-Watt University
Edinburgh, EH14 4AS, UK
Tel: +00 44 (0)131 4513762

Your IP address:
Home (Search)
About JournalTOCs
News (blog, publications)
JournalTOCs on Twitter   JournalTOCs on Facebook

JournalTOCs © 2009-